Emelie 18 år är Årets hjärt-lungräddare

Det var en eftermiddag för knappt två år sedan och Emelie var på besök hos sin farfar och farmor. Emelies farfar låg och vilade på soffan, men Emelie såg att han inte mådde så bra.

- Jag ville att vi skulle ringa 112 för han hade lite problem med andningen men han ville inte att vi skulle ringa, han är rätt envis, säger Emelie.

"Det går över" sade farfadern. Emelie gick in till sin farmor som lagade mat i köket och sa att hon tyckte det ändå vore bra att ringa 112. När hon kom tillbaka till farfadern låg han medvetslös på soffan. Sedan gick allt fort. Emelie ropade på sin farmor. Tillsammans lyfte de ner farfadern på golvet. Emelie sade åt sin farmor att ringa 112 medan hon kollade puls och andning. Hon konstaterade att han varken hade puls eller andning och började därefter utföra hjärt-lungräddning.

- Jag var rädd att göra fel men gjorde som jag hade lärt mig och efter en liten stund såg jag att han fick tillbaka andning och puls, säger Emelie.

När Räddningstjänsten kom tog de över. Och Emelie kommer aldrig att glömma vad de sade: "Du har räddat din farfars liv". Bakom varje överlevare finns ofta en snabb och aktiv hjärt-lungräddningsinsats. Just en sådan insats som Emelie gjorde.

- En snabb insats vid plötsligt hjärtstopp kan vara skillnaden mellan liv och död. Det är av stor betydelse att alla får lära sig det tidigt, säger Inger Ros, förbundsordförande för Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Kunskaperna i hjärt-lungräddning fick Emelie i högstadiet i ett skolprojekt med räddningstjänsten i Molkom som samarbetspartner.

- Utan den kunskapen hade jag inte vetat hur jag skulle agera i den akuta situationen. Först tvekade jag några sekunder, sedan var valet lätt, jag visste vad jag kunde göra för att öka chansen att min farfar skulle överleva, säger Emelie Härdig som var 16 år när dramat utspelade sig.

I dag mår hennes farfar bra. Emelie går på Räddningsgymnasiet i Hammarö och hon har siktet inställt på vad hon vill jobba med i framtiden: Räddningstjänsten.

Nu får hon priset Årets hjärt-lungräddare 2012 och skolan får en hjärtstartare som ska placeras vid idrottshallen så att den är tillgänglig även på kvällar och helger.

Juryns motivering

Emelie Härdig har genom aktiv hjärt-lungräddning på ett livsavgörande sätt bidragit till att rädda livet på en medmänniska som drabbats av plötsligt hjärtstopp.

För ytterligare information

Inger Ros, förbundsordförande Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 073-914 51 24,
Helene Silfver, samordnare hjärt-lungräddning, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 08-55 606 204
Magnus Östnäs, pressansvarig, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, 08-556 06 208

Hjärtstopp och hjärt-lungräddning, (HLR)

Varje år drabbas cirka 10 000 människor i Sverige av plötsligt hjärtstopp. 500 av dem överlever efter HLR-insats.

• Genom hjärt-lungräddning pumpar man runt blodet i kroppen manuellt. Genom en elektrisk stöt från en hjärtstartare avbryts det elektriska kaos som finns i hjärtat. På så sätt kan hjärtat återfå sin normala rytm och kunna pumpa blod.
• År 2011utbildade Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 3 500 livräddare genom 200 HLR-instruktörer i lokalföreningarna runt om i landet.
• I en basal HLR-utbildning ingår även kunskap i hur man använder en hjärtstartare. Med en hjärtstartare till hands ökar möjligheten till överlevnad avsevärt.
• För varje minut som går tills man inleder aktiv HLR, minskar chansen till överlevnad för den som drabbats av plötsligt hjärtstopp med 10 procent.
• Larma 112. Starta med bröstkompressioner, placera händerna mitt på bröstet, tryck ned 5-6 centimeter. 30 kompressioner följt av 2 inblåsningar. Takt 100-120 kompressioner per minut. HLR ska pågå hela tiden.

Årets hjärt-lungräddare i media

Läs artikel i Värmlands Folkblad

Läs reportage från SVT 11 februari 2012

Landet runt SVT 17 februari 2012

Sveriges Radio P4 Värmland

Artikel ur NWT Emelie räddade livet på sin farfar

SVT 11 februari 2012: Hon räddade farfars liv

TV4 Nyhetsmorgon den 18 februari 2012