Två av tre landsting saknar strukturerad vård

I dag presenteras Flimmerrapporten 2018. I Sverige har över 370 000 personer diagnosen förmaksflimmer och med uppskattat mörkertal kan det vara över en halv miljon personer som är drabbade. Det är en ökning jämfört med 2012 års Flimmerrapport som visade att 210 000 personer hade diagnosen.

Var fjärde person över 40 år förväntas drabbas av förmaksflimmer någon gång i livet och från 60 års ålder ökar sannolikheten att drabbas.

Vården släpar efter riktlinjerna

Obehandlat förmaksflimmer ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Förmaksflimmer kräver vanligen läkemedelsbehandling för att lindra symtom och minska risken för komplikationer som exempelvis stroke.

Vad det gäller symtomlindring visar rapporten på regionala skillnader i behandling av förmaksflimmer och förskrivningen stämmer inte överens med Socialstyrelsens riktlinjer.

I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar kommer antalet personer som drabbas av förmaksflimmer att bli fler. Ett sätt för landsting och regioner att förbättra förmaksflimmervården är att satsa på särskilda flimmermottagningar med strukturerat omhändertagande.

Strukturerat omhändertagande halverar dödligheten

En internationell metaanalys visar att strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer halverar dödligheten i patientgruppen och att det minskar hjärt-kärlrelaterad sjukhusvård med hela 40 procent.

Strukturerat omhändertagande innebär bland annat god följsamhet till gällande riktlinjer avseende blodproppshämmande- och rytmreglerande läkemedel samt utbildning av patienter och närstående.

- Vår medlemsundersökning visar tyvärr att 4 av 10 upplever att de inte har fått tillräckligt med information om förmaksflimmer och endast 1 av 10 har fått erbjudande om utbildning om förmaksflimmer. Detta är en stor besvikelse! Dessutom visar vår undersökning bland Sveriges landsting och regioner att bara 8 av 21 har strukturerat omhändertagande av den här patientgruppen. Skulle Sverige helt växla över till strukturerat omhändertagande av förmaksflimmerpatienter skulle vi minska antal dödsfall och lidande, minska trycket på sjukvården och spara på den redan ansträngda sjukvårdsbudgeten, säger Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung.

Om förmaksflimmer

• Symtombilden varierar från person till person, men uttalad trötthet är vanligt. Det förekommer också snabb och oregelbunden hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet, andfåddhet och ibland svimning.
• Risken för förmaksflimmer ökar med stigande ålder.
• Kvinnor drabbas i snitt cirka 10 år senare i livet än män, men har sämre prognos när de väl insjuknar.
• Riskfaktorer förutom ålder är underliggande hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck, fel i hjärtklaffar eller hjärtsvikt. Typ 2-diabetes och giftstruma ökar också risken liksom hög alkoholkonsumtion, sömnbrist och stress.
• Läs mer om förmaksflimmer.

Om Flimmerrapporten 2018

Rapporten, framtagen av Riksförbundet HjärtLung med stöd av Sanofi, ger bland annat en översikt av vad förmaksflimmer är, hur det kan behandlas, effekter på individer, statistik av drabbade per län och hur strukturerat omhändertagande kan minska dödlighet och sjukhusvård. Flimmerrapporten 2018 kan laddas ner här

Nyhetsrapportering kring Flimmerrapporten 2018 

Sveriges Radio P4 Stockholm/Morgon i P4 Stockholm http://sverigesradio.se/morgonip4stockholm ca 1:16:20 in i programmet (det vill säga runt 07:15, 1 timme, 16 min, 20 sek in i programmet)

Sveriges Radio P4 Extra http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=6900905 (P4 Extra är ett två timmar långt aktualitetsprogram som sänds varje dag i veckan)

Dagens Medicin - https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/03/07/fa-landsting-anser-sig-ha-strukturerad-flimmervard/

TT: ett drygt 30 tal tidningar tog samma artikel som Sydsvenskan:

Sydsvenskan https://www.sydsvenskan.se/2018-03-07/allt-fler-drabbas-av-flimrande-hjarta