Upprop mot höjt högkostnadsskydd överlämnat till sjukvårdsministern
Riksförbundet HjärtLung och Reumatikerförbundet tillsammans med ett fyrtiotal organisationer har lämnat in en naminsamling till sjukvårdsmininstern mot förslaget att höja högkostnadsskyddet.
I måndags träffade initiativtagarna Reumatikerförbundets förbundsordförande Lotta Håkansson, generalsekreterare Stina Nordström och Eva-Maria Dufva, intressepolitisk chef, och överlämnade namninsamlingen till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
25 000 namn och 40 organisationer
Ett fyrtiotal organisationer står bakom namninsamlingen som protesterar mot den föreslagna höjningen av högkostnadsskyddet.
I fredags när listan sammanställdes hade 25 000 skrivit under, och under helgen har ytterligare 500 personer skrivit under.
Insamlingen fortsätter
Namninsamlingen fortsätter - tills beslut tas - eftersom organisationerna som står bakom den anser att högkostnadsskyddet måste skyddas.
Riksförbundet HjärtLung skriver bland annat i sitt remissvar:
"Riksförbundet HjärtLung är i högsta grad medvetna om de stora utmaningar som samhället står inför och att de gemensamma medlen inte räcker till allt. Det problemet ser vi, men regeringens förslag till att då höja taket för högkostnadsskyddet för läkemedel är inte rätt väg att gå.
En höjning med 900 kronor/år kan låta lite - och en del grupper klarar av det - men förslaget riskerar att slå hårt mot personer med små ekonomiska marginaler. Äldre med behov av många mediciner, socio-ekonomiskt utsatta grupper av människor och människor med långvariga och kroniska sjukdomar som till exempel de patientgrupper Riksförbundet HjärtLung företräder: människor med hjärt-, kärl- och lungsjukdom.
En icke konsekvensutredd höjning kan leda till att vissa inte har råd att följa sina behandlingsplaner. Detta kan förvärra deras hälsotillstånd och i slutänden leda till ökad belastning på sjukvårdssystemet.
En höjning av högkostnadsskyddet riskerar dessutom att ytterligare fördjupa ojämlikheten för de som redan idag löper större risk att inte få diagnos eller vård i tid på grund av att man helt enkelt inte har råd att söka sig till hälso- och sjukvården.
Det är väldokumenterat att 40–60 procent av patienter inte tar sina läkemedel såsom ordinerat. Dålig ekonomi är enligt Läkemedelsverket en av orsakerna. (1) Med en fördyring av läkemedelsuttaget riskerar vi att ytterligare skikta patientgrupperna i de som har råd och de som inte har råd att sköta sin behandling. Ett a- och ett b-lag i vården."
Läs hela Riksförbundets remissvar.