Hjärtsvikt och eftervård vid hjärtinfarkt eftersatt, menar Socialstyrelsen

Socialstyrelsens nya rapport ”Nationella riktlinjer – Utvärdering 2015 – Hjärtsjukvård” granskar hjärtsjukvårdens följsamhet till de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen har i utvärderingen hittat en rad förbättringsområden, baserat på rekommendationerna i de nationella riktlinjerna, för landstingen och regionerna.

Bland annat anser man att:

• Det finns landsting där det tar för lång tid att påbörja akut behandling vid hjärtinfarkt.
• Det behövs större insatser för att få människor att sluta röka efter en hjärtinfarkt.
• Fler patienter ska erbjudas antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke.
• Fler bör få basbehandling vid hjärtsvikt

Fler bör få behandling med sviktpacemaker, CRT, vid hjärtsvikt, här menar Socialstyrelsen att primärvården i högre utsträckning och i ett tidigare skede ska remittera patienter till specialistvården för ställningstagande.

Utvärderingen pekar på ”oskäliga skillnader i vilken utsträckning män och kvinnor får behandling”. Här finns betydande variationer när det gäller ”behandling med sviktpacemaker vid hjärtsvikt och implanterbar defibrillator vid hjärtrytmrubbning”.

Socialstyrelsen menar också att fler personer över 80 år bör vara aktuella för propplösande behandling vid hjärtinfarkt samt att de ska utredas med kranskärlsröntgen vid mindre hjärtinfarkt.

Utvärderingen pekar på sekundärpreventionen som ett utvecklingsområde. Här finns ett förbättringsbehov i förhållande till måluppfyllelse vad gäller rökstopp, fysisk träning inom specialiserad hjärtrehab och sänkning av LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt.

Läs hela rapporten Nationella riktlinjer – Utvärdering 2015 – Hjärtsjukvård – Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-5