Ny vårdmodell för prevention efter akut kranskärlssjukdom
Alltför få svenska hjärtinfarktpatienter lyckas ändra sina vanor och riskerar därmed att drabbas av en ny infarkt eller att dö. Nu införs en ny vårdmodell som ska påverka patienternas hälsobeteende. De viktigaste delarna är en tidig start av eftervården och en individuellt anpassad målsättning med fem delmål för rökning, träning, kost, blodtryck och blodfetter. Den nya modellen med en personlig hälsocoach presenteras nu i en artikel i Läkartidningen.
- Ett huvudbudskap är kunskapen hos vårdprofessionerna att preventionen börjar redan vid diagnosen. Patienter och närstående behöver bättre kunskap om hjärtsjukdomen och hur de kan förändra sin vanor och professionen behöver bli bättre på att förmedla kunskapen och stödja patienterna på ett mer effektivt sätt, säger Joep Perk, seniorprofessor i hälsovetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor och arbetsgruppen för SPICI-studien har tillsammans med Riksförbundet HjärtLung tagit fram en ny vårdmodell för prevention/rehabilitering vid kranskärlssjukdom.
Modellen omfattar:
- Kunskap hos staben för perkutan kranskärlsintervention (PCI) och övriga professioner om att sekundärpreventionen börjar redan vid diagnosen.
- Utskrivningssamtal med läkare och sjuksköterska och patientens närstående.
- Ett besök hos sjuksköterskan inom 1–2 veckor med personlig hälsoplan/individuell preventions- och rehabiliteringsplanering, även här med närstående.
- Hälsoplanen innehåller personliga mål/fem kvalitetsdelmål, för rökning, träning, kost, blodtryck och blodfetter.
- Tillgång till utbildningsmaterial/webbaserade plattformar och övriga delar i ett hälsofrämjande preventions och hjärtrehabiliteringsprogram. Länk till Hjärtguiden
- Avslutande besök hos läkare och sjuksköterska efter 6–12 månader med avrapportering till kvalitetsregistret SEPHIA (sekundärpreventionsregistret).