Ny rapport: Pandemin har skapat vårdskuld för astma och KOL-patienter

Socialstyrelsen har analyserat hur covid-19-pandemin har påverkat följsamheten till nationella riktlinjer för 15 vårdområden.

Nationella riktlinjer ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på.

Färre årliga läkarbesök

Resultatet visar att årliga läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat.

Minskningen är särskilt tydlig för personer med KOL och astma där 26 000 färre patienter har fått sin lungfunktion mätt med spirometri under 2020 jämfört med 2019.

Spirometri är en mätning av lungfunktionen som är viktig för att kunna ställa en KOL-diagnos men även utvärdera hur behandlingen fungerar för patienten.

- Socialstyrelsens kartläggning bekräftar dessvärre våra farhågor om en stor vårdskuld för KOL-patienterna. KOL är en av de vanligaste folksjukdomarna och det är väldigt viktigt att man regelbundet kan följa upp att behandlingen fungerar, annars kan man snabbt bli sämre. Lägg till det att hälften av våra medlemmar rapporterat en minskad fysisk aktivitet under pandemin och vi har en väldigt allvarlig situation. Nu måste regionerna ta vårdskulden på största allvar och se till att KOL-patienter kan få tillgång till den uppföljning och rehabilitering de behöver, säger Inger Ros, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung.

Akuta hjärtsjukvården bättre

För den akuta hjärtsjukvården har följsamheten till de nationella riktlinjerna kunnat upprätthållas bättre enligt Socialstyrelsen.

Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom.

Dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt har inte påverkats under 2020.

Sekundärprevention saknas

Socialstyrelsen påpekar dock att covid-19-pandemins påverkan på tillgängligheten och kvaliteten i andra delar av vården såsom specialiserad rehabilitering efter akut hjärtinfarkt, sekundärprevention vid hjärtinfarkt och förmaksflimmer, och handläggning av personer med hjärtsvikt behöver ingå i framtida redovisningar för att möjliggöra en helhetsbild.

Fakta KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom):

• 400 000–700 000 personer har KOL i Sverige
• Cirka 2 700 personer dör årligen
• Det finns i dag en underdiagnostik av KOL, vilket innebär att många personer är utan en effektiv behandling med sämre hälsa som följd
• Personer med KOL löper högre risk att drabbas av särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19.

Läs mer om KOL

Fakta hjärt-kärlsjukdom:

• Hjärt-kärlsjukdom är den mest utbredda sjukdomsgruppen i Sverige, den vanligaste dödsorsaken och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning
• Akut hjärtinfarkt, som drabbar cirka 25 000 personer varje år i Sverige, är den vanligaste dödsorsaken bland hjärt-kärlsjukdomar
• Personer med hjärt-kärlsjukdom löper högre risk att drabbas av särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19.

Läs mer om hjärt- och kärlsjukdomar

Källa: Socialstyrelsen