Patienterna som försvann

Hela artikeln nedan:

Patienterna som försvann

I den aktuella utredningen God och nära vård talar utredaren Anna Nergårdh sig varm för att en stark primärvård är av högsta prioritet. Primärvården ska vara navet i en vård som kännetecknas av ett personcentrerat arbetssätt med betoning på patientens delaktighet. Riksförbundet HjärtLung instämmer och vill berätta solskenshistorien om vårdcentralen dit ambulanspersonalen ringde och undrade var deras hade patienter tagit vägen.

I utredningen En god och nära vård (SOU 2018:39) menar utredaren Anna Nergårdh att en stark primärvård är av högsta prioritet för att målet med en god, nära och samordnad vård och omsorg ska bli möjlig. Det finns goda exempel på just detta runt om i Sverige men den generella bilden som våra medlemmar ger är att vi inte är där än.

I en undersökning bland Riksförbundet HjärtLungs medlemmar med diagnosen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, tecknas bilden av en vård där patienterna känner stor osäkerhet. Fyra av tio uppger att de inte vet om den behandling de har är den bästa just för dem. Lika många anser att det inte finns något bra system som kan fånga upp dem som är i riskzonen för att utveckla KOL och när man väl har fått diagnos tycker man att vården är dålig på att ta kontakt för att följa upp behandlingen.

Konsekvenserna av en icke-fungerande primärvård är stora för människor med en kronisk sjukdom som KOL. Istället för att i tid kunna lindra symptom riskerar man att utveckla försämringsperioder som kan vara livshotande. Vi vet att försämringsperioderna är förknippade med många ambulansresor till akuten, sjukhusinläggningar och ökad dödlighet.
Men det finns goda exempel för hur man kan förbättra livet för människor med en kronisk sjukdom, ett är det som för oss tillbaka till vårdcentralen i Henån i Västra Götaland.

När ambulanspersonalen hörde av sig till vårdcentralen i Henån hade de en ovanlig fråga: var hade akutpatienterna med KOL tagit vägen? De brukade köra in en KOL-patient om dagen med akuta besvär, nu var det knappt en i veckan. Vad hade hänt?

På vårdcentralen i Henån har man satsat på att bygga upp patienternas kunskap och förmåga till egenvård. Patienterna får gå utbildningar som Aktiv med KOL – framtagen i samarbete mellan Riksförbundet HjärtLung och vården – där de bland annat lär sig vikten av att vara aktiv och hur de bäst tar hand om sin sjukdom. I Henån har man även börjat arbeta i team som innehåller flera olika yrkeskategorier. Man samarbetar också nära med den kommunala hemtjänsten. Resultatet blev att patienten med rätt stöd kunde ta större ansvar för sin egen vård och trycket på akut- och sjukhusvården minskade.

Den vård som vårdcentralen i Henån har infört är till stora delar det Riksförbundet HjärtLung brukar tala om som personcentrerad vård. En vård där patientens kunskap tas till vara i ett samarbete med vården där patienten är expert på sin situation medan hälso- och sjukvården är experter på medicin, rehabilitering och vård.

Vår uppfattning är att vägen mot en mer kostnadseffektiv, inkluderande och trygg vård går genom den typ av vård som vårdcentralen i Henån är exempel på – personcentrerad vård. Personcentrerad vård kan beskrivas i tre punkter:

• Patientberättelse – utgå från personens egen berättelse där drivkrafter och förmågor fångas upp.
• Partnerskap – patienten är expert på sin situation medan hälso- och sjukvården är experter på medicin, rehabilitering och vård.
• Personlig hälsoplan - patientens mål och berättelse finns i ett levande dokument.

Med patientens bästa för ögonen jobbar vi vidare för att fler inom akutvården ska höra av sig med frågan: Var har våra patienter tagit vägen?

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung

Ur Medicinsk Access: https://issuu.com/medicinskaccess/docs/_ma818_issuu