Rapport från Almedalsveckan

Men givande och intressanta dagar i Visby överskuggades av ett avskyvärt våldsbrott. Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare för psykisk hälsa, utsattes igår för ett knivdåd och avled som följd av skadorna. Våra tankar och djupaste deltagande går till Ing-Maries familj, anhöriga och kollegor.

Veckan inleddes med en paneldebatt om hur hjärtstartare kan bli mer tillgängliga. 70 procent av alla hjärtstopp sker i hemmet. Därför finns ett behov av hjärtstartare som alltid går att använda.

- Det är oerhört viktigt att de finns hjärtstartare tillgängliga i samhället dygnet runt, men så är det inte idag. De allra flesta är i stället inlåsta. Det är bara att jämföra med livbojar vid kajen, ingen skulle tycka det var bra att låsa in dem i en byggnad. Hjärtstopp arbetar inte 8-17, sade Anders Holgersson, verksamhetschef på Riksförbundet HjärtLung, och fick medhåll från resten av panelen.

Jonas Köpcke (t.v.), ordförande, Branschrådet för Hjärtstartare i Sverige, Carina Hammander, hotelldirektör, Scandic Visby och Henrik Swedborg, ambulanssjuksköterska, Hjärtat slår för Gotland deltog i en paneldebatt om hur hjärtstartare ska bli mer tillgängliga tillsammans med Riksförbundet HjärtLungs verksamhetschef Anders Holgersson (t.h.).

Medan solen gassade på folkmassorna utanför tog patientorganisationer taktpinnen på Forum för Health Policys seminarium "Patienternas rekommendationer till politikerna". Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet, fick under en timme höra från bland andra Riksförbundet HjärtLung, Neuro, Reumatikerförbundet, Astma- och Allergiförbundet och Nätverket mot Cancer vad som måste till för att vi ska få en mer personcentrerad vård. 

Riksförbundet HjärtLungs tidigare ordförande Inger Ros visade att takterna fortfarande sitter i även efter att hon lämnat ordförandeklubban till Anders Åkesson när hon redogjorde för hur patientlagen inte har fått någon vidare effekt sedan den infördes 2015.

- I många delar har utvecklingen gått åt andra hållet, i till exempel delar som tillgänglighet och information till patienterna, sade Inger Ros och efterlyste bättring.

Inger Ros, tidigare ordförande Riksförbundet HjärtLung flankerad av Christine Cars-Ingels (t.v.), generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung och Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet.

Om debatten gick hög hos Forum för Health Policy så var det just ett mer anonymt debattämne som diskuterades i vårdseminariernas högborg Folkhälsodalen i hjärtat av Visby. Varför märks inte hjärt-kärlsjukdomar lika mycket som cancer och diabetes i sjukvårdsdebatten trots att flest dör av det? Och hur kan vi förbättra hjärtsjukvården för patienterna? Riksförbundet HjärtLungs ordförande Anders Åkesson hade ett tydligt svar:

- Hjärtsjukvården behöver erbjuda alla sina hjärt-kärlpatienter kunskap om sin diagnos, stöd till egenvård samt uppmana alla till att bli medlemmar i Riksförbundet HjärtLung. 

Anders Åkesson (längst t.h.) förespråkade att patienter ska involveras mer i sin vård och att vården bör förstå att patientorganisationer är en resurs även för vården.

Hjärtsjukvården stod även i fokus hos Dagens Medicin och seminariet "Hur skapar vi en hjärtrehabilitering i världsklass?". Peter Edfelt, ansvarig för intressepolitik och opinion hos Riksförbundet HjärtLung, berättade att det finns väldigt stora skillnader i hur väl regioner och sjukhus lyckas med den viktiga sekundärpreventionen efter en hjärtinfarkt. 

- Det finns också en viktig skillnad i vilken information man får som patient när man råkat ut för en hjärtinfarkt och ska skrivas ut från sjukhuset. Väldigt många tror att de drabbats på grund av ärftlighet och ålder och tror att man själv inte kan påverka hur det ska gå. Då missar man den viktiga kopplingen till levnadsvanor, sade Peter Edfelt och berättade hur Riksförbundet HjärtLung tagit fram Hjärtguiden med viktigt information till den som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl.

Hela seminariet går att se här.

Peter Edfelt lyfte att hjärt-kärlpatienter behöver få tillgång till fysioterapeut-ledd träning och rökavvänjning i större utsträckning än idag.

I början av 2000-talet blev KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, känd för allmänheten i Sverige. I dag är det inte alls samma fokus på KOL i den svenska sjukvårdsdebatten som för 20 år sedan. Det beror dock inte på att sjukdomen har försvunnit – eller ens blivit ovanligare. Tvärtom, KOL är i dag en växande folksjukdom och den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige som skördar tusentals liv varje år. Hur gör vi för att tidigt fånga upp KOL-drabbade? Ordförande Anders Åkesson deltog i en paneldebatt med politiker och sjukvårdspersonal för att diskutera förbättringar.

- KOL är en långsam, progressiv sjukdom. Många patienter anpassar sig till att man fått sämre kondition och tänker att hostan inte är så konstig då man sannolikt också har rökt och vant sig vid det. Då söker man heller inte vård, inledde Anders Åkesson.

- Man måste komma ihåg att sjukdomen drabbar patienterna hårt socialt, det säger våra medlemmar. Man bör erbjuda allmänheten möjligheten till test av lungfunktion på andra ställen eftersom alla inte söker sig till vården. Om fler testas rutinmässigt kan vi hitta och ställa diagnosen tidigare, fortsatte Anders Åkesson.

Anders Åkesson (t.v.) vill att KOL-patienter ska hittas och få sin diagnos tidigare än idag.

Förutom seminarier och paneldebatter deltog riksförbundets företrädare även i rundabordsamtal samt besökte paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige som anordnade en grillkväll för medlemsorganisationer som var på plats.

En trevlig grillkväll fick avsluta Almedalsveckan den här gången. Till vänster Anders Holgersson och Christine Cars-Ingels från Riksförbundet HjärtLung.