Rapport: Satsning på god och nära vård missar målen

Den omfattande omställningen, som lanserades 2018 med målet att stärka primärvården som navet i hälso- och sjukvården, har hittills inte resulterat i några större förbättringar.

Staten, kommuner och regioner har investerat 31,5 miljarder kronor under perioden 2019–2024, men resultaten har uteblivit.

Centrala mål har inte uppnåtts

Rapporten visar bland annat att tre centrala mål – tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet – fortfarande inte har uppnåtts.

Enbart en tredjedel av befolkningen upplever att de har en fast läkare, och många patienter saknar en fast kontakt över huvud taget inom vården.

De som har en fast läkare rapporterar bättre erfarenheter av vården, medan de utan fast kontakt ofta har en mer negativ upplevelse.

Erfarenheterna av vården skiljer sig också beroende på hälsotillstånd. Personer med sämre hälsa tenderar att ha sämre erfarenheter jämfört med andra grupper.

Primärvårdens resurser har inte stärkts

Myndigheten skriver att målet om nära vård är svårt att utvärdera, men konstaterar att primärvårdens resurser inte har stärkts eller att effektiviteten har ökat.

Färre patienter upplever att det är lätt att kontakta, ta sig till och träffa vårdpersonal.

Man konstaterar att man inte ser några tecken på förbättringar när det gäller delaktighet och personcentrering.

Samtidigt ser man tecken på att arbete med personcentrerad vård har fått ett genomslag bland yrkesverksamma.

Behov av ekonomiskt och personellt stärkt primärvård

För att lyckas med omställningen betonas behovet av en stärkt primärvård både ekonomiskt och personellt.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys föreslår även en rad andra rekommendationer, bland annat att en samlad styrstrategi utvecklas för att skapa förutsättningar för ett mer effektivt och hållbart vårdsystem.

Länk till rapporten: Det behövs ett omtag i omställningen mot en god och nära vård | Vård- och omsorgsanalys