Riksförbundet fyller 85 år!

- Det som har betytt allra mest för att minska sjukdomar under dessa 85 år är förbättrade sociala förhållanden. Bland annat har trångboddheten minskat, vi äter bättre mat och har bättre hygien.

Det säger Björn Wiklund, som är pensionerad kärlkirurg och sitter i styrelsen för Medicinhistoriska museet i Stockholm.

Han har länge fördjupat sig i kirurgins historia och föreläst om detta för både läkar- och sjuksköterskestudenter.

Enligt Wiklund är det omöjligt att ge en heltäckande bild av 85 års medicinsk utveckling inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Det får bli några nedslag.

Grundades i arbetet mot tbc

Riksförbundet HjärtLung har sitt ursprung i De lungsjukas riksförbund. Det kom till 1939, då tuberkulosen plågade Sverige och världen.

Uppemot 20 000 svenskar insjuknade varje år, och många var sjuka länge.

Den i efterhand mest kända behandlingen var att låta de drabbade få så mycket frisk luft och sol som möjligt.

Sanatorier och sedan antibiotika

Sanatorier på landet var en av lösningarna, en annan var friskluftsbehandling på sjukhus.

När effektiva antibiotika utvecklades i mitten av 1940-talet kunde tuberkulosen äntligen knäckas.

Ett annat framsteg på lungområdet vid den här tiden var skapandet av spirometern.

Genombrott i hjärtsjukvården

På hjärtats domäner skedde flera genombrott under 1950-talet.

Världens första ultraljudsundersökning av ett hjärta gjordes 1953 i Lund och i Stockholm konstruerades 1958 en världssensation: en pacemaker som gick att operera in.

De tidiga pacemakrarna krävde stora batterier utanför kroppen och ledning in till hjärtat.

Det orsakade infektioner och apparaterna kunde bara användas på sjukhus. Därför var det en revolution då den svenske läkaren och ingenjören Rune Elmqvist lyckades få in hela pacemakern under huden.

– Han var duktig på elektronik och använde moderna transistorer och små nickel-kadmiumbatterier. Alltihop göt han in i en tät plastkapsel stor som en snusdosa, berättar Björn Wiklund.

De första modellerna hade en fast rytm på 70 slag per minut, men sedan 1980-talet kan en pacemaker öka och minska frekvensen utifrån vad varje patient behöver.

– Nu finns det fantastiskt fina små pacemakrar och deras batterier håller mycket länge, upp till femton år.

Behandling mot högt blodtryck

På 1950- och 60-talet kom nya revolutioner. Man visste sedan länge att högt blodtryck var skadligt för hälsan, men kunde inte göra något åt det.

Det ändrades 1958 då diuretika kom på bred front och 1962 följdes av betablockerare.

Det var också under 1960-talet som skadade hjärtklaffar kunde ersättas med mekaniska sådana.

Världens första hjärttransplantation

År 1967 togs ännu ett språng: att helt sonika byta ut ett hjärta som sviktar. Då genomfördes världens första hjärttransplantation i Sydafrika.

Det skulle dröja till 1984 innan en sådan operation utfördes i Sverige. 

Den allra första lungtransplantationen skedde 1983 i Kanada och 1990 blev det premiär i Sverige.

Under 1970-talet gjordes de första bypassoperationerna och ballongvidgningarna av hjärtats kranskärl.

På läkemedelsfronten utvecklades de blodfettssänkande statinerna som nådde patienter i slutet av 1980-talet

Med tiden utförs allt färre stora, öppna operationer och fler av typen som kallas minimalinvasiva.

– De är mycket skonsammare för patienten. Ett exempel är när man ska byta hjärtklaff. I stället för att öppna bröstkorgen kan man nu byta klaffen genom att gå in i en pulsåder i armen. Via den för man in en ihopknycklad konstgjord klaff, spränger bort den gamla och vecklar ut den nya, förklarar Björn Wiklund.

Fokus på livsstilsförändringar

Kirurgi och läkemedel i all ära, för­ändringar i människors livsstil spelar fort­farande stor roll. Att allt färre röker är en god utveckling.

– Överraskande nog tog det ända in på 50- och 60-talen innan man kom fram till att rökning, KOL och åderförkalkning hängde samman.

Dåliga förändringar i vår livsstil är mer stillasittande och delvis sämre kostvanor. Det gör att fler drabbas av diabetes typ 2, som i sin tur ökar risken för åderförkalkning, påpekar Björn Wiklund.

– Vi äter inte bara bättre nu än 1939. Vi äter också mer. Och onyttigare.

Text: Linda Swartz

Några viktiga årtal i Riksförbundet HjärtLungs historia

1939

De lungsjukas riksförbund bildades.

1943

Förbundet presenterar sin första stora undersökning om levnadsförhållandena för personer med lungsjukdom. Den visade på stora problem,som utanförskap och dålig ekonomi.

1961

Kongressen beslutade att ansluta personer med hjärtsjukdom till förbundet.

2016

Förbundet bytte namn till Riksförbundet HjärtLung.

2019

Kärlsjukdom införs som en ny diagnos att fokusera på. Personer med kärlsjukdom välkomnas i förbundet.

2024

Riksförbundet HjärtLung har närmare 35 000 medlemmar i 170 föreningar.