Riksförbundet Hjärtlung fyller 75 år!

Den 15 juli 1939 bildades De lungsjukas riksförbund i Stockholm. Under dessa 75 år har riksförbundet och dess medlemmar arbetat för att de lungsjuka och de hjärtsjuka ska få tillgång till bästa möjliga vård, oavsett var i landet bor.

Några tidiga årtal:

1901 Invigs sanatoriet Österåsen utanför Sollefteå. För att få en dräglig situation bildade patienterna kamratgrupper och efterhand utvecklades lokala föreningar.

1938 Det första numret ges ut av medlemstidningen Status - Organ för de lungsjukas eftervårdskommitté.

1939 I juli bildades - DE LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND, av tuberkulospatienter. 1943 Presenterar förbundet sin första stora undersökning om lungsjukas levnadsförhållanden. Den visade på stora problem, som utanförskap och dålig ekonomi, för de lungsjuka.

I dag har Riksförbundet 40 000 medlemmar i 156 föreningar som oförtrutet bildar opinion, genomför motionsaktiviteter, stöder forskning, informerar och erbjuder social gemenskap och stöd.

Riksförbundet Hjärtlung har en forskningsfond som framförallt stöder patientnära forskning. Läs mer om den och om vår forskning på hjart-lung.se/forskning

Forskningsdag 23 maj 2014

Vad: Forskningsdag med Roland Carlsson, Margareta Emtner, Hans Gilljam, Gunnar Johansson och Gunilla Burell på Quality Hotel Winn i Haninge.
När: Fredag den 23 maj. Forskningsdagen startar klockan 9 och avslutas klockan 12.

Läs mer om Extrakongressen

Press anmäler sig till Magnus Östnäs, Riksförbundet HjärtLung.
08-556 06 208, 08-556 06 200

Om Forskningsdagen

Efter en kort introduktion kommer de fem forskarna - som representerar forskningsområden hjärta, lunga, tobak, kost och stress - att föreläsa om sitt område i 20 minuter var inför samtliga deltagare. Därefter fem längre seminarier under rubriken. "Samtal med forskarna".

Kort presentation av forskarna:

Hjärta – Roland Carlsson, Överläkare, MD

Roland Carlsson har huvudsakligen arbetat med förebyggande av hjärtsjukdomar. Disputerade 1998 i Malmö om effekter av en sjuksköterskebaserad kranskärlsmottagning på riskfaktorer och livsstilsomläggning. Under sitt post-doc år 1999, arbetade han på ett centrum för lipidstörningar på Maine Medical Centre, Maine, USA. Efter hemkomsten etablerade han den första och enda privata PCI enheten i Sverige i Karlstad. Sedan starten 2006 ansvarar han för uppföljningen av alla ballongvidgade patienter i Karlstad.

Föreläsning: ”Jag vill i mitt anförande rapportera om nya studier som belyser modern behandling av hjärtsjukdomar samt riskfaktorer”.

Lung - Margareta Emtner, sjukgymnast, docent vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset

Margareta Emtner forskar inom lungområdet med fokus på fysisk aktivitet och fysisk träning vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ansträngningsutlösta andningsbesvär hos ungdomar och dysfunktionella andningsproblem hos personer utan lungsjukdom.

Föreläsning: ”Innehållet i föredraget kommer att beröra fysisk aktivitet och träning vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ansträngningsutlösta andningsbesvär hos ungdomar och dysfunktionella andningsproblem hos personer utan lungsjukdom”.

Tobak – Hans Gilljam, professor emeritus, Karolinska Institutet

Hans Gilljam är professor emeritus på Karolinska Institutet och sin läkarkarriär delade han lika mellan lungsjukdomar och tobaksförebyggande forskning och arbete. På 1980-talet forskade han på cystisk fibros, bl.a. med stöd från Riksförbundet HjärtLung. Riksförbundet stödde också när han startade Sluta-Röka-Linjen 1998 som fortfarande svarar för ca en tredjedel av den kvalificerade rökavvänjningen i landet. Numera ägnar han mest tid åt den ideella föreningen Läkare mot Tobak.

Föreläsning: ”Föreläsningen handlar om tobaksepidemin och dess följder, tobaksindustrins och makthavares ansvar, rökavvänjning och om Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025”.

Kost – Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap

Gunnar Johanssons forskningsprofil kan kortfattat beskrivas med områdena hälsokommunikation, främst kostkommunikation, nutritionsepidemiologi och folkhälsovetenskap. Hans vetenskapliga arbeten har främst handlat om kostrelaterade sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, reumatism, karies m.m. och även beteendevetenskapliga arbeten, såsom Matordning på Recept (MoR).

Föreläsning: Matordning på Recept (MoR) - ett sätt att tala om mat

”Våra matvanor kan för många vara ett svårt och känsligt ämne att diskutera. En del människor tyngs av ett dåligt samvete över att det man vet och det man gör inte stämmer överens. Detta kan gälla såväl patienter som vårdpersonal. Därför är det viktigt att finna verktyg som underlättar en diskussion om matvanor och gör att diskussionen blir positiv, konkret, angelägen och tar upp det som är väsentligt såväl ur patientens perspektiv som ur ett hälsoperspektiv. Matordning på Recept (MoR) kan utgöra ett sådant redskap och kan innebära att en ny arbetsmetod utvecklas för att förbättra kostvanorna”.

Stress - Gunilla Burell, fil dr i psykologi, forskare vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Gunilla Burell forskar om sambandet mellan kranskärlssjukdom och psykologiska faktorer, framförallt stress. Hon har i flera projekt utvärderat effekterna av stressbehandling för hjärtinfarktpatienter. Har även utvecklat en gruppbaserad KBT-inriktad behandling som har visats kunna minska risken för återinsjuknande. Hon deltar också i ett projekt som ska utvärdera internetbaserad behandling inriktad på att minska depression och ångest hos patienter som har haft hjärtinfarkt. Är även medlem i SEPHIA-gruppen, som ingår i det nationella kvalitetssäkringsregistret SWEDEHEART. SEPHIA monitorerar kvalitet i sekundärpreventionsprogram på svenska sjukhus.

Föreläsning: ”Min presentation kommer att handla om det aktuella läget för stress och depression som riskfaktorer för kranskärlssjukdom. Jag kommer också att beskriva några typer av behandlingar inriktade mot stress och depression, vad man i nuläget vet om effekter, och hur det kan påverka riktlinjer för hjärtvården”.