Utredare: Så ska fler bli organdonatorer

Svenskarna är mest positiva i Europa till att donera organ. Ändå ligger Sverige under genomsnittet i Europa när det gäller donationsfrekvens.

En av orsakerna bakom detta är otydliga lagregler. En annan, och det menar donationsutredning är den huvudsakliga förbättringspotentialen, är organisation av och arbetssätt i den praktiska verksamheten vid sjukhusen.

Utgångspunkten för de förslag som donationsutredningen nu lägger fram är att den vilja människor har att donera ska respekteras, på samma sätt som viljan att inte donera ska respekteras.

Undersöka donationsvilja vid vård i livets slutskede

Utredningen föreslår att det vid vård i livets slutskede ska vara tillåtet att undersöka om patienten vill donera organ. I dag får denna vilja börja undersökas först efter döden. Om vilja till donation finns ska det också vara möjligt att ge den vård som krävs för att viljan ska kunna respekteras.

Utredningen föreslår en lagändring som gör det ”tillåtet, inte bara att fortsätta, men även att påbörja medicinska insatser efter dödens inträde för att upprätthålla organens funktion och därmed möjliggöra donation.”

Idag är de enda patienter som kan bli aktuella för donation patienter som avlider efter ”primär hjärnskada” under pågående respiratorvård. Att lägga en patient i respirator – där det inte finns några utsikter för överlevnad –med enda syfte att möjliggöra donation är idag inte tillåtet.

Förutsättningen för att göra detta är att individens vilja är väl känd.

Vad gäller den organisatoriska delen föreslår utredningen ett tillägg i lagtexten som säger att sjukhus som bedriver intensivvård ska ha den personal och de resurser i form av utrustning och lokaler som behövs för att organdonationer ska kunna utföras på ett säkert och etiskt sätt.

På informationssidan föreslår utredningen att Donationsrådet ska läggas ned. Uppgifterna ges till Socialstyrelsen som ska ges i uppdrag att svara för information och attitydpåverkan riktat mot allmänheten. Utredningen menar att: ”en förutsättning för att kunna ta ställning till frågan om organdonation är att det finns saklig och målgruppsanpassad information som är lättillgänglig.”

Utredningen föreslår att lagförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2017.

Länk till Donationsutredningen SOU 2015:84

Röster om utredningen:

Jenny Björk, ordförande Viking – riksföreningen för Hjärt-lungtransplanterade(medlemsförening i Riksförbundet HjärtLung): ”Att få sin sista önskan/ vilja uppfylld har inte varit helt givet när det gäller organtransplantation. Genom utredningen så får förhoppningsvis fler personer sin vilja uppfylld samt att dom som väntar får en andra chans till livet. Förhoppningen är ju att vården blir likvärdig över hela landet och att alla oavsett om man donerar eller väntar får sin vilja uppfylld. Det är många olika faktorer som spelar in för att allt ska fungera men eftersom så många i Sverige är villiga till donation så är detta ett steg i rätt riktning"

Håkan Hedman, ordförande i Livet som Gåva – där Riksförbundet HjärtLung är medlem - och förbundsordförande i Njurförbundet. ”Det är mycket positivt att Anders Miltons förslag innebär att många av de hinder för organdonation som idag finns i lagstiftningen och regelverket undanröjs. Människor som uttryckligen vill donera organ efter sin död kommer i framtiden att få sin vilja tillgodosedd och därmed skapa möjlighet för betydligt fler med allvarliga sjukdomar att bli transplanterade. Viljan bland svenskarna att få donera organ är den högsta i Europa. Trots det har Sverige under många år haft få organdonationer i jämförelse med andra länder. Osäkerhet bland intensivvårdspersonalen och hinder i regelverket är den främsta orsaken till organbristen i Sverige. Förslagen i utredningen kommer att skapa en positiv förändring”

MOD – Mer Organdonation – skriver i ett pressmeddelande: ”Förslagen som utredningen lägger fram borde leda till att vi i framtiden inte har några större regionala skillnader i Sverige. Förslagen borde dessutom inte vara kontroversiella då liknande system redan finns i länder som Spanien, England, Frankrike och Holland med stor framgång. Möjligen kommer det att krävas en omställning för sjukvården hur de arbetar med frågan, men ser man det utifrån ett större perspektiv så är dessa förändringar nödvändiga och har bevisats fungera i andra europeiska länder.”