Socialstyrelsen publicerar nya gränser för riskbruk av alkohol
Idag uppdaterar Socialstyrelsen sina gränser för riskbruk av alkohol. Bland annat sänks gränsen för riskbruk för män och gränsvärdena blir samma för både män och kvinnor.
Riskbruk innebär nu att dricka något av följande:
- 10 standardglas eller mer per vecka
- 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare.
Ett (1) standardglas (stgl) innehåller 12 gram alkohol. Här är några exempel:
Källa: Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling
Vad var gränserna tidigare?
Tidigare var gränserna för riskbruk för friska vuxna uppdelade på kön enligt följande:
Kvinnor: mer än 9 standardglas/vecka alternativt 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle.
Män: mer än 14 standardglas/vecka alternativt 5 standardglas eller mer vid samma tillfälle.
Nu ändras alltså gränserna till att vara samma oavsett kön. Detta följer en flera andra länders bedömning. Australien tog exempelvis bort könsuppdelningen redan 2009.
Varför ändrar Socialstyrelsen sina gränser för riskbruk av alkohol?
Man följer kunskapsläget och ny forskning har lett till omfattande revisioner av gränsvärdena i flera länder. Socialstyrelsen anger att forskning på området visar att män löper större risk än man tidigare trott att drabbas av alkoholrelaterade skador. Förutom risken för beroende och skador på hjärna och lever finns det också en ökad risk för cancer som nu är bättre kartlagd, säger företrädare för Socialstyrelsen till TT.
Till vilka riktar sig rekommendationerna?
Rekommendationerna är framtagna till beslutsfattare i hälso- och sjukvården, de som fördelar resurser som till exempel politiker, tjänsteperson eller verksamhetschef. Under 2024 släpper Socialstyrelsen nya, mer omfattande, rekommendationer om behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Där kommer dessa rekommendationer att ingå.
Vad räknas som ohälsosamma levnadsvanor?
Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet. Dessa utgör viktiga riskfaktorer för många av vår tids stora folksjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, cancer eller typ 2-diabetes.
Finns det helt riskfri alkoholkonsumtion?
Det går inte att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri, men ju mindre alkohol desto mindre risk för skada, sjukdom och förtida död. Risken varierar mellan individer och beror till exempel på ålder, dryckesmönster och hälsa. Det finns dock tillfällen då alkohol bör undvikas helt, till exempel före 18 års ålder, vid graviditet och inför en operation, skriver Socialstyrelsen.
Vilka är kännetecknen på ett alkoholberoende?
Enligt 1177 är det om man känner igen sig i följande påståenden:
- Du känner ett starkt begär efter alkohol.
- Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.
- Du har misslyckats med att minska drickandet.
- Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.
- Du tål större mängder alkohol och måste dricka mer alkohol än tidigare för att få samma effekt.
- Du mår dåligt när du inte dricker alkohol och får så kallade abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du skakar, mår illa eller har problem med sömnen.
Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig har du sannolikt ett alkoholberoende.
Vad ska jag göra om jag tror att jag har ett alkoholberoende?
Det finns behandling, här kan du få hjälp:
- Vårdcentralen. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.
- Alkoholhjalpen.se.
- Alkohollinjen, telefonnummer 020-84 44 48.
- En beroendemottagning.
- Socialtjänsten i din kommun.
- Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
- Företagshälsovården om du har ett arbete.
Läs mer på 1177.