Hjärtguiden

I Hjärtguiden kan du läsa om faktorer som påverkar din sjukdom. Hjärtguiden finns också som broschyr med din Hälsoplan som du kan ta med dig varje gång du träffar vårdpersonal på sjukhuset och i primärvården.

Vad händer i kroppen?

Hjärtat är en muskel som pumpar ut blod till kroppens alla organ. Hjärtats egna blodkärl, kranskärlen, försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod.

• Uppstår en propp eller förträngning i kranskärlen får hjärtat syrebrist och det leder ofta till smärta.
• Förträngningar som kan leda till kärlkramp bildas av bland annat fett och bindväv som lagras in i kärlväggen.

Med åren blir ofta kärlväggen hårdare och då kan sprickor bildas som kroppen försöker att ”laga”.

Det gör den genom att aktivera blodplättarna (som gör att blodet levrar sig) och risken är då stor att det bildas en propp, som orsakar skadlig syrebrist i hjärtmuskeln (hjärtinfarkt). 

Skillnader hjärtinfarkt och kärlkramp 

En hjärtinfarkt beror oftast på en blodpropp som täpper till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera.

Den del av hjärtmuskeln som inte får något blod (syre) skadas och om syrebristen varar mer än 10-15 minuter ökar risken för att skadan blir permanent och det området av hjärtmuskeln dör, vilket kan leda till hjärtsvikt.

Vid kärlkramp är oftast ett eller flera kranskärl trånga och en viss blodmängd kan passera.

Belastas däremot hjärtat på något sätt (t.ex. fysisk ansträngning eller stress) räcker inte blodtillförseln och symtom uppstår.

Symtom på hjärtinfarkt och kärlkramp

De vanligaste symtomen på hjärtinfarkt är:

• obehag, tryck eller smärta i bröstet.
• Det kan stråla ut mot en eller båda armarna, halsen, käkarna och/eller mellan skulderbladen.
• Illamående, andnöd (andfåddhet) och kallsvettning kan också förekomma.

Symtomen behöver inte upplevas som svåra, de kan komma och gå och behöver inte debutera plötsligt.

Symtom på kärlkramp liknar ofta de som vid hjärtinfarkt, men är ofta lindrigare och inte ihållande.

Kärlkramp uppstår vanligtvis i samband med fysisk eller psykisk ansträngning och släpper då ansträngningen avslutats. Kall väderlek och blåst kan utlösa eller förvärra kärlkramp.

Äldre personer och de som har diabetes upplever inte alltid någon smärta.

Symtomen kan då vara diffusa och endast upplevas som andnöd eller stark trötthet.

Den eventuella smärtan kan vara mindre intensiv och kan misstolkas som mindre allvarlig.

Skillnader mellan kvinnor och män

Innan kvinnor når klimakteriet är det mindre vanligt att de insjuknar i kranskärlssjukdom. En förklaring är att hormonet östrogen har en skyddande effekt som gör att kvinnor insjuknar cirka tio år senare i livet än män.

När det gäller upplevda symtom beskriver kvinnor i större utsträckning andnöd, illamående samt obehag/smärta i mage och rygg jämfört med män.

När ska jag söka sjukvård?

Varje minut har stor betydelse för prognosen. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadan på hjärtat. Om något av de symtomen nedan inte har en naturlig förklaring och inte försvinner inom 15 minuter ska du ringa 112.  

• obehag
• tryck eller smärta i bröstet
• det kan stråla ut mot en eller båda armarna, halsen, käkarna och/eller mellan skulderbladen.
• Illamående
• andnöd (andfåddhet)
• kallsvettning

Om Nitroglycerin (för kärlkramp) finns tillgängligt bör du först ta en tablett/spray och se om symtomen går över.

Om symtomen fortfarande finns kvar efter ett några minuter eller om de återkommer, ta en tablett till, men blir du inte besvärsfri ska du ringa 112.

Varför 112?

Snabbt omhändertagande och tidig behandling är viktigt! Då ökar chansen betydligt att slippa komplikationer till exempel i form av hjärtsvikt.

• Vid ambulanstransport sker ingen väntan på akutmottagningen. Ambulansen är inte bara ett snabbt transportmedel utan ett sjukhus i miniformat.
• I ambulansen finns livräddande utrustning, EKG och läkemedel. Ambulans-personalen kan sända EKG till sjukhuset och kontakta läkare som i sin tur snabbt kan starta behandlingen.
• I samband med en hjärtinfarkt kan hjärtrytmen rubbas och då kan tillståndet bli livshotande. Det är ytterligare en anledning att ta ambulans till sjukhuset.

Behandling av kranskärlssjukdom

Den akuta behandlingen vid hjärtinfarkt är främst inriktad på att återskapa blodflödet (syretillförseln) i kranskärlen.

Vid en hjärtinfarkt, då en blodpropp helt stoppar blodflödet, görs en akut kranskärlsröntgen och därefter en ballongvidgning (en så kallad PCI).

Ofta läggs även ett metallnät (stent) in i kranskärlet för att hålla det utvidgat.

En plastslang med en uppblåsbar ballong förs in i det kranskärl som har täppts till.

Ballongen fylls med vätska och vidgar kärlväggarna så att blodflödet återställs.

Ett metallnät, stent, håller kranskärlet utvidgat.

 

Öppen kranskärlskirurgi (bypass-operation) kan väljas då det antingen är tekniskt komplicerat att utföra ballongvidgning eller om många kranskärl är drabbade. Vid operationen leds blodet förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl, vilket förbättrar blodcirkulationen till hjärtmuskeln. Se bilden nedan.

Blodådror från andra delar av kroppen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.

I de fall då det är långt till ett sjukhus som har tillgång till ballongvidgning eller om tiden för start av behandling beräknas ta mer än två timmar kan ett propplösande läkemedel ges (s.k. trombolys).

Kärlkramp kan behandlas med ballongvidgning, kranskärlskirurgi eller enbart med läkemedel. 

För att förebygga eller minska risken för att återinsjukna i kranskärlssjukdom är hälsosamma levnadsvanor en mycket viktig del av behandlingen.

Kranskärlsröntgen och ballongvidgning, PCI

Både kranskärlsröntgen och ballongvidgning genomförs under lokalbedövning.

En tunn plastslang förs in genom ett blodkärl via handleden eller ljumsken, upp till hjärtats kranskärl.

När kontrastmedlet sprutas in syns de förträngningar eller stopp som eventuellt finns i kranskärlen.

Vid behandling med ballongvidgning förs en slang in genom samma blodkärl som vid kranskärlsröntgen, men denna slang är försedd med en ballong.

Ballongen placeras mitt över förträngningen/stoppet och blåses upp ett antal gånger. Då vidgas kranskärlet så att blodflödet förbättras eller helt återställs.

Undersökningar och utredningar

Vid misstanke om kranskärlssjukdom är det viktigt att få en uppfattning om hur utbredd kranskärlssjukdomen är och hur stora delar av hjärtmuskeln som är drabbad av syrebrist.

För att utreda om kranskärlssjukdom föreligger tas först ett vilo-EKG och ibland även ett arbets-EKG. Ett arbets-EKG utförs på en motionscykel eller på ett gångband. Under pågående cykling/gång kontrolleras symtom, puls, blodtryck EKG och ansträngningsgrad.

En annan undersökning som ibland behöver göras är ultraljudsundersökning (ekokardiografi). Det är en helt smärtfri undersökning som ger en bild av hjärtmuskelfunktionen och hjärtklaffarnas funktion.

Andra undersökningar

Ibland görs även en datortomografi - en form av röntgen som ger detaljerade bilder - av hjärtats kranskärl. Denna undersökning är vanlig då kranskärlssjukdom ska uteslutas.

En annan undersökning är hjärtskintigrafi – en speciell kamera tar bilder av hjärtat för bedömning av hjärtat. Det är en undersökning som vanligen görs om resultatet från arbets-EKG är svårtolkat.
Olika blodprover ger också vägledning till diagnos.

De vanligaste medicinerna för att förebygga återinsjuknande är trombocythämmare, blodfettssänkande läkemedel och betablockerare.

Vid hjärtsvikt och/eller högt blodtryck brukar också ACE-hämmare ges.

Nitroglycerin hjälper vid kärlkramp och bör alltid finnas lätt tillgängligt.

Hälsosamma levnadsvanor är också en mycket viktig del av behandlingen
för att undvika att drabbas igen.

Vanliga mediciner vid kranskärlssjukdom

De vanligaste medicinerna för att förebygga återinsjuknande är trombocythämmande och blodfettssänkande läkemedel samt betablockerare.

Vid hjärtsvikt och/eller högt blodtryck brukar också ACE-hämmare ges. Nitroglycerin hjälper vid kärlkramp och ska tas om symtom uppstår.

Trombocythämmande läkemedel

Trombocythämmare är blodproppshämmande läkemedel som förhindrar att blodplättarna (trombocyterna) klumpar ihop sig och bildar proppar i kärlen.

Ofta ges två olika typer av trombocythämmande läkemedel, dels Trombyl (Acetylsalicylsyra) och om ett stent satts in i kranskärlet ges även ett trombocytaggregationshämmande läkemedel.

Blodfettsänkande läkemedel (statiner)

Statiner sänker framför allt det skadliga kolesterolvärdet, LDL, och minskar risken för nya förträngningar i kranskärlen. Samtidigt kan de förhindra att de förträngningar som redan finns inte förvärras.

Betablockerare

Betablockerare sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Betablockerare skyddar mot återinsjuknande i hjärtinfarkt.

ACE-hämmare

ACE-hämmare vidgar blodkärlen och sänker blodtrycket, på så sätt avlastas hjärtat. ACE-hämmare ges framför allt vid hjärtsvikt, högt blodtryck samt till personer med diabetes.

Nitroglycerin

Nitroglycerin finns i tablettformat eller som spray. Läkemedlet läggs eller sprayas under tungan i samband med symtom på kärlkramp. Det bör alltid finnas till hands och bör tas med även vid vistelse utomhus.

Nitroglycerin vidgar blodkärlen och bidrar på så sätt till att förbättra blodtillförseln till hjärtat. Effekten av läkemedlet inträder efter 2-3 minuter.

Den blodkärlsvidgande effekten kan ge biverkningar i form av huvudvärk eller yrsel (blodtrycksfall). Tänk därför på att sitta eller ligga ned för att undvika blodtrycksfall. Eftersom effekten endast kvarstår i 20 minuter, går de eventuella biverkningarna också över efter den tiden.

Innan utskrivning

Kontrollera att du har fått:

• Muntlig och skriftlig information om sjukdomen, riskfaktorer samt hur du ska agera vid nya symtom
• Information om betydelsen av fysisk aktivitet och fysisk träning (Remiss till fysioterapeut), samt andra levnadsvanor som påverkar sjukdomen
• Information om läkemedel och dess effekter
• Läkemedelslista (inklusive recept på Nitroglycerin)
• Information om återbesök

Går sjukdomen att förebygga?

Det finns mycket du kan göra själv. Kranskärlssjukdom kan till stor del förklaras av:

• rökning
• ohälsosamma kostvanor
• fysisk inaktivitet
• övervikt
• högt blodtryck
• blodfettsrubbningar
• diabetes
• stress.

Tips till dig som vill byta vanor: Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma vanor som att börja träna och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån.

De egna, påverkbara riskfaktorerna behöver ses över för att minska risken för en ny hjärtinfarkt.

Tips för att lyckas med förändring av levnadsvanor

Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma vanor som att börja motionera och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån.

De egna, påverkbara riskfaktorerna bör ses över för att minska risken för att insjukna i kranskärlssjukdom.

Försök hitta motivationen till förändring genom att tänka på dina egna personliga och långsiktiga skäl till varför du vill göra förändringar. Uppmuntra gärna dina närstående att dela dina levnadsvanor, det kan ge bra stöd.

Ta små steg i taget. Att förändra tar tid och kräver tålamod. Ge inte upp.

Levnadsvanor

Tobak

Tobaksrökning är den största riskfaktorn för att drabbas av kranskärlssjukdom. Kolmonoxiden i rökningen gör att syreupptagningen i blodet försämras, framför allt i samband med belastning av hjärtat.

Nikotinet ökar stresshormonerna i kroppen, vilket leder till puls-och blodtryckshöjning. Nikotin försämrar också blodkärlens elasticitet och ökar risken för att bilda blodproppar. Rökning påskyndar dessutom åderförfettningen.

Både snus och cigaretter innehåller nikotin, det påverkar hjärnans belöningssystem och ett sug efter snus eller cigaretter uppkommer. Vanan är för många det svåraste eftersom nikotinsuget ofta är situationsbundet, till exempel tycker många det är gott att röka efter maten.

Fördelar med att sluta snusa/röka:

• Risken att du ska drabbas av hjärt-/kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer minskar
• Puls och blodtryck minskar
• Blodcirkulation, tandhälsa, luktsinne och kondition förbättras
• Du sparar pengar

Långsiktiga effekter av rökstopp

Risken att drabbas av hjärtinfarkt är hälften så stor efter 1 år om du slutar röka. Efter 5 år är 
risken att drabbas av stroke lika liten som om du aldrig rökt och risken att drabbas av cancer 
minskar betydligt.

Vanliga symtom vid nikotinabstinens 

• Nikotinsug – tänk på motiven till att du vill sluta.
• Slemhosta – det förekommer ofta slemhosta en tid efter rökstopp. Det beror på att luftvägarna är på väg att återhämta sig.
• Trötthet – under de två första veckorna kan du känna dig trött, men det är övergående.
• Irritation och rastlöshet - rastlöshet och ökad irritation är vanligt den första tiden.
• Ökad aptit - ökad aptit och godissug förekommer. Ät ordentliga måltider och var fysiskt aktiv/träna.

Tips för att sluta snusa/röka

Du behöver själv fundera på hur du på bästa sätt ska lyckas med att sluta snusa/röka. Olika personer har olika strategier och det är viktigt att du väljer ett sätt så att du känner dig motiverad och har en plan för hur du ska gå tillväga om/när du blir snus/röksugen.

En del bestämmer sig för att sätta ett stoppdatum, andra trappar ned successivt och en del väljer att kasta alla tobaksprodukter direkt för att inte bli frestad.

Om du upplever ett sug efter nikotin kan det vara bra att sysselsätta sig med något som för tankarna åt ett annat håll.

Nikotinläkemedel kan hjälpa om abstinensen blir svår. Kom ihåg att du kan få råd och stöd på vårdcentralen, apoteket och Sluta-röka-linjen.

Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet och träning minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

• Blodtrycket sänks och blodfetterna förbättras, dessutom minskar ofta känslan av stress. Risken för diabetes minskar, liksom risken för att få blodpropp.
• Fysisk aktivitet bör påbörjas så snart som möjligt efter en hjärthändelse (om ingen annan rekommendation givits).

Att börja ”träna” och få tips på aktiviteter av en fysioterapeut har visat goda resultat och upplevs ofta som en trygghet i början.

Det är viktigt att träna kondition, styrka och balans. De allmänna rekommendationerna gällande fysisk aktivitet för vuxna är att vara fysiskt aktiv minst 150 minuter varje vecka, samt träna minst två styrketräningspass per vecka.

Sprid gärna ut tillfällena så att någon aktivitet utförs de flesta dagar i veckan. Undvik längre tids stillasittande.

Se gärna till att aktiviteten blir till en rutin.

Kost

För att minska risken att drabbas av kranskärlssjukdom är det bra att äta mycket grönsaker, frukt, bär, fisk, skaldjur, nötter och fullkornsprodukter. 

• Feta mejeriprodukter (t.ex. mjölk, smör och grädde) bör bytas ut mot magra produkter eller oljor.
• Minska konsumtionen av socker, salt, alkohol och rött kött. 
• Studier har visat att matmönster av medelhavstyp minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Den bidrar också till ett stabilare blodsocker, förbättrar insulinkänsligheten och minskar bukfetma.

Hjärtguiden som broschyr

På arabiska:

På engelska:

Vårdpersonal beställ Hjärtguiden:

Hälsoplan - ur broschyren Hjärtguiden