Ateroskleros - åderförfettning

Det här händer vid åderförkalkning

Vid åderförkalkning har det lagrats fett, bindväv och blodkroppar på insidan av blodkärlen. 

För att detta ska ske krävs någon liten skada på den inre kärlväggen. Skadan på kärlväggen kan uppstå av till exempel högt blodtryck. 

Vid åderförkalkning har det lagrats fett, bindväv och blodkroppar på insidan av blodkärlen. Illustration: Karin Lodin

Kärlen blir trånga

Blodkärlen blir trånga och förlorar sin smidighet och elasticitet. Därmed kan inte lika mycket blod passera genom pulsådrorna.

Hjärtat måste arbeta hårdare för att pressa blodet genom kärlen.

Drabbar de stora och medelstora blodkärlen

Åderförkalkning drabbar framförallt de stora och medelstora blodkärlen som stora kroppspulsådern (aorta), hjärtats kranskärl och de stora ben- och halskärlen.

Ibland kan ateroskleros leda till att det bildas blodproppar som kan orsaka allvarliga sjukdomar.

I hjärtat kan det visa sig som kärlkramp, blodpropp i hjärtats kranskärl (hjärtinfarkt) eller som nedsatt hjärtfunktion (hjärtsvikt).

Kan orsaka stroke

I hjärnan kan blodproppen orsaka stroke som kan leda till förlamning i hela eller delar av den ena kroppshalvan.

Ateroskleros i benen kan leda till benartärsjukdom, fönstertittarsjuka, där blodtillförseln i stora kärl i benen är försvagad.

Om blodtillförseln helt avbryts kan det bli nödvändigt med amputation.

Riskfaktorer bakom ateroskleros

Orsaken och riskfaktorerna för ateroskleros kan vara:

• ärftliga faktorer
• högt blodtryck
• höga blodfetter
• kosten
• bukfetma
• för lite motion
• diabetes
• rökning
• stress.

Fram till mitten av 1980-talet sågs ateroskleros enbart som en fettinlagringssjukdom.

Nyare forskning visar att det också är en inflammatorisk sjukdom.

Vilka är symtomen på ateroskleros?

Åderförkalkningen ger inga symtom i tidigt skede.

Sjukdomen är ett resultat av flera års ansamling av fett och kolesterol i blodkärlen och det kan ta många år innan man känner av den.

Män drabbas tidigare

De flesta med ateroskleros är äldre människor, men förkalkningen kan börja också i tidig ålder.

Män drabbas oftast tidigare än kvinnor.

Ateroskleros är en så kallad systemsjukdom som påverkar samtliga kroppens kärl och symtomen varierar med vilket organ som drabbats.

Det innebär också att patienter med ateroskleros ofta kommer i kontakt med olika läkare för sina symtom.

Hur ställs diagnosen?

Ultraljudsundersökning eller kontraströntgen är vanligast för att undersöka blodkärl där man misstänker åderförkalkning.

Genom ett ultraljudstest kan läkaren få en bild av om ett speciellt blodkärl har en förträngning eller inte.

Vid kontraströntgen injiceras ett färgämne i artären. Färgämnet syns på röntgenbilderna och visar på eventuella förträngningar.

Även datortomografi, magnetkamera och isotopundersökningar kan användas för att se om åderförkalkningen orsakat skada på någon kroppsdel.

Mätning av trycket i kärlen, blodsocker och blodfetter hör också till undersökningsmetoderna.

Om symtomen kommer från hjärtat tas EKG.

Behandling vid ateroskleros

Livsstilsförändringar

Att förändra sina levnadsvanor är grunden både för att förebygga och behandla hjärt- kärlsjukdomar.

I förändringarna ingår:

• rökstopp
• regelbunden fysisk aktivitet
• nyttig kost
• viktnedgång
• minskad stress.

När förändringar av levnadsvanor inte räcker till finns det olika läkemedel.

Läkemedelsbehandling

Vid ateroskleros används främst läkemedel mot riskfaktorer som diabetes och högt blodtryck, blodfettsänkande mediciner och blodförtunnande läkemedel.

Den förträngning som redan finns kan till och med minska vid kraftfull behandling med blodfettsänkande läkemedel.

Ibland måste man också ta till kirurgiska ingrepp.

Kirurgi - PCI och bypass

Operation av det drabbade blodkärlet kan skapa bättre blodflöde och minska risken för allvarligare sjukdom.

De kirurgiska alternativen är ballongvidgning (PCI) och bypassoperation.

Ballongvidgning (PCI)

Vid ballongvidgning förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till.

Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet kommer igång.

I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät, en så kallad stent, som sedan håller kranskärlet utvidgat.

Bypassoperation

Vid bypassoperation tar man blodådror från andra delar av kroppen som man syr fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.

På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Rehabilitering och prevention

Förändring av livsstilen är grundläggande vid rehabilitering av hjärt- kärlsjukdomar.

I livsstilsförändringarna ingår rökstopp för den som röker, fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring och stresshantering.

• rökstopp
• regelbunden fysisk aktivitet
• att hålla koll på blodtrycket och på kolesterolvärdet

De är faktorer som har betydande effekt på risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom.

För att uppnå bestående livsstils- och levnadsvaneförändringar arrangerar Riksförbundet HjärtLungs föreningar en mängd olika aktiviteter som kan vara till stor hjälp.

Granskare:

Peter Vasko, kardiolog.
Läs mer om Peter Vasko på Swedeheart