Bukaortaaneurysm (BAA)

Aortan, stora kroppspulsådern, är det största blodkärlet i kroppen och transporterar syresatt blod från hjärtat till resten av kroppen.

När väggen på aortan försvagas och börjar vidgas, kan det bildas ett aneurysm, en utvidgning av blodkärlet.

Aneurysm i bukaorta kan vara farliga, eftersom de kan brista om de växer för stora, vilket leder till allvarliga blödningar och ofta är livshotande. Bristningen åtföljs ofta av en svår buk- eller ryggsmärta som kräver skyndsam sjukhusvård.

När väggen på aortan försvagas och börjar vidgas, kan det bildas ett aneurysm, en utvidgning av blodkärlet som kallas bukaortaaneurysm. Illustration: Karin Lodin/Riksförbundet HjärtLung.

Symtom vid bukaortaaneurysm

Bukaortaaneurysm växer ofta långsamt och ger sällan symtom, men man kan till exempel känna en pulserande knöl i magen.

De flesta personer med bukaortaaneurysm har inga symtom tills aneurysmet har vuxit till en farlig storlek eller brustit.

• Om aneurysmet är stort, kan man uppleva smärta i buken eller ryggen.
• Om det brister, orsakar det plötslig och svår smärta, vilket kan vara livshotande.

Bukaortaaneurysm vanligare hos män

• Bukaortaaneurysm är 4-5 gånger vanligare bland män än bland kvinnor.
• Socialstyrelsen rekommenderar att alla 65-åriga män i Sverige erbjuds screening vid 65 års ålder.
• Kvinnor med riskfaktorer kan också få bukaortaaneurysm men inte lika ofta och vid högre åldrar.

Riskfaktorer för bukaortaaneurysm

• Ålder: Vanligare hos äldre personer, särskilt över 65 år.
• Kön: Män löper större risk än kvinnor.
• Rökning: Tobaksrökning är en stark riskfaktor.
• Genetiska faktorer: Bukaortaaneurysm hos förstagradssläkting (far, mor, bror, syster) ökar risken.
• Högt blodtryck och högt kolesterol: Dessa tillstånd kan bidra till försämring av blodkärlens väggar.

Behandling vid bukaortaaneurysm

Små bukaortaaneurysm som inte orsakar symtom kan övervakas med regelbundna ultraljud eller datortomografi (CT) för att säkerställa att de inte växer.

Kirurgisk behandling

Större aneurysm eller de som orsakar symtom kan kräva kirurgisk behandling, antingen genom öppen operation eller genom en mindre invasiv metod som kallas endovaskulär kirurgi.

Vid endovaskulär kirurgi inplanteras en stent i kärlet för att stärka aortans vägg.

Viktigt med hälsokontroller

Det är viktigt att personer med riskfaktorer, som rökare eller personer med högt blodtryck, får regelbundna hälsokontroller för att tidigt upptäcka och behandla ett bukaortaaneurysm.

Personer med bukaortaaneurysm har på grund av sina riskfaktorer även en ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.

Det medför att åtgärder mot högt blodtryck, blodfetter och rökning är än viktigare.

Text och granskare

Bo Carlberg, docent, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Läs mer om Bo Carlberg på Umeå universitet