Min väckarklocka för en bättre livsstil

– Redan innan infarkten visste jag att det fanns saker jag borde ändra på. Jag motionerade för lite, vägde något i överkant och stressade för mycket. Hjärtinfarkten blev en väckarklocka, nu blev det till att ändra sig.

Sune är utbildad skogvaktare och jobbade som det i 15 år. Därefter blev det chefsjobb i skogen; långa arbetsdagar och många timmar i bilen. Sista åren innan pensionen var han personalchef vid samma bolag, med många medarbetare och ett stort ansvar.

– Det var stressigt på jobbet, på grund av arbetsuppgifterna men också min personlighet. Jag tycker om att hjälpa människor och jag vill hålla det jag lovar. Jag hade ett stort kontaktnät och jobbade även på kvällar och helger. Redan innan infarkten kände jag att stressen inte var bra för mig. Därför hade jag börjat med mindfulness och höll på att lära mig att hantera stress bättre.

Efter hjärtinfarkten fick Sune bra rehabilitering på sjukhuset i Uppsala. Han deltog i hjärtskolan och förstod ännu tydligare att livsföringen skulle spela en stor roll för livet efter infarkten.

– Jag ändrade på det mesta efter infarkten. Jag började hantera jobbet på ett bättre sätt och tog tag i snus, vikt, motion och alkohol. Snuset var enklast för mig, jag hade inget sug efter infarkten. Jag är tacksam för det eftersom jag vet att många har svårt att sluta.

Sune, som är gammal orienterare, ändrade också sina motionsvanor, från att träna i perioder till att träna regelbundet.

– Jag började cykla mycket och tog alltid cykeln till jobbet. Jag tränade för cykelvasan och körde ett par mil på cykeln två till tre gånger i veckan. Familjen hängde på! Jag hade också en period när jag var stenhård med kosten. Min fru och jag lagade mycket grönsaker och drog ner på kött, potatis och pasta.

Motion och kost hjälpte mig att gå ner från 80 till 72 kilo. Det är inte en enorm viktnedgång, men det hjälpte mig att stabilisera blodtrycket.

Nu väger jag mig och tar blodtrycket en gång i veckan, det är ett kvitto på att jag gör rätt och ger mig motivation att fortsätta.

– Sedan tog jag tag i mina alkoholvanor. Jag var ingen storkonsument, men jag reste mycket i jobbet och hade konferenser och middagar där det ingick vin till maten. Ibland blev det en öl i bastun och vin till maten hemma. Nu dricker jag bara vin till en godare helgmiddag, och då bara ett glas. Så klart får det bli öl till julbordet och jag har alltid alkoholfri öl hemma.

Sune har gjort stora förändringar även vad gäller arbete och boende. Han gick i pension vid 61 års ålder och flyttade från Uppsala till Bollnäs.

Därmed försvann jobbstressen samtidigt som han kunde njuta av natur, friluftsliv och kultur på ett enklare sätt. Han är också aktiv i lokalföreningen som erbjuder bra aktiviteter och föreläsningar.

– Jag såg i det digitala medlemsbrevet att förbundet sökte Diagnosstödjare. Jag tror att jag har förmågan att nå fram till människor. Innerst inne vet de flesta av oss vad vi behöver ändra på. Jag vill gärna inspirera andra till att lyckas med sina livsstilsförändringar.