Plötsligt hjärtstopp

Vid plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod. Syretillförseln till kroppens samtliga organ upphör och den drabbade förlorar medvetandet.

Ett obehandlat hjärtstopp leder till döden inom några minuter. Vid plötsligt hjärtstopp drabbas hjärtat ofta av ett så kallat ventrikelflimmer. Detta innebär att ett hjärtats normala rytm övergår i ett elektriskt kaos och att pumpförmågan omedelbart upphör.

Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går utan att den drabbade får behandling med HLR och hjärtstartare.

Vid plötsligt hjärtstopp drabbas hjärtat ofta av ett så kallat ventrikelflimmer, hjärtats normala rytm övergår i ett elektriskt kaos och pumpförmågan upphör omedelbart .

Orsaker till plötsligt hjärtstopp

Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp är hjärtinfarkt, men de flesta som drabbas av hjärtinfarkt får inte hjärtstopp.

Hjärtinfarkt innebär att hjärtmuskeln drabbas av akut syrebrist på grund av en propp i ett av hjärtats egna blodkärl, även kallade kranskärl.

Plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkt är alltså två olika tillstånd. Även om hjärtinfarkt oftast ligger bakom plötsligt hjärtstopp, finns det en rad andra sjukdomar och tillstånd som ökar risken.

Barn och ungdomar kan också drabbas även om det är ovanligt. Oftast är det då andningsproblem som ligger bakom, exempelvis drunkning. Läs mer om Barn-HLR här.

Symtom eller varningstecken?

Ibland saknas varningstecken. Hjärtstoppet kan komma som en blixt från en klar himmel.

En person som drabbas av plötsligt hjärtstopp förlorar sin puls, sitt medvetande och sin andning.

I de fall en hjärtinfarkt är den bakomliggande orsaken har det som regel förekommit en del symtom före hjärtstoppet, exempelvis central bröstsmärta.

Behandling av hjärtstopp

Åtgärder för behandling av hjärtstopp brukar benämnas som länkar i en kedja.

Denna kedja kallas ”Kedjan som räddar liv” och består av länkarna ”tidigt larm”, ”tidig HLR”, ”tidig defibrillering” och ”vård efter hjärtstopp”.

Kedjan som räddar liv

Tidig start av HLR och tidig defibrillering är ofta avgörande för om personen ska överleva eller inte.

Så här gör du vuxen-HLR

Kontrollera medvetande och andning. Om personen är medvetslös och andas onormalt eller inte alls, larma 112 och starta HLR.

Fortsätt med HLR tills professionell hjälp anländer.

Använd hjärtstartare om sådan är tillgänglig. Den talar om för dig vad du ska göra.

• Tryck mitt på bröstet.
• Takt 100-120 kompressioner minut.
• Kompressionsdjup minst 5 cm, inte mer än 6 cm.
• Släpp upp helt efter varje bröstkompression, behåll hudkontakten.
• Blås in tills bröstkorgen höjer sig. En inblåsning ska ta 1 sekund.
• 30 bröstkompressioner följs av 2 inblåsningar, 30:2.
• Minimera avbrott i bröstkompressioner.
• HLR ska utföras på hårt underlag om möjligt.
  (Källa: HLR-rådet)

Lär dig rädda liv med HjärtLung

Riksförbundet HjärtLungs föreningar erbjuder utbildningar i HLR och hantering av hjärtstartare.

Hjärtstartarregistret, system för frivilliga livräddare och Hjärtsäker zon

Här kan du bland annat läsa om Sveriges hjärtstartarregister, system för frivilliga livräddare och vad en Hjärtsäker zon innebär.

Granskare:

Johan Israelsson, sjuksköterska.

Johan Israelsson är forskare och HLR-samordnare vid Region Kalmar län och Linnéuniversitetet. Han är också ordförande i HLR-rådets arbetsgrupp för vård efter hjärtstopp. Vård efter hjärtstopp - HLR-rådet
Läs mer om Johan Israelsson

Ulrika Karlgren, anestesisjuksköterska.

Ulrika Karlgren är processansvarig för sjukvården och utbildningsansvarig på HLR-rådet. Hjärtstopp i sjukvården - HLR-rådet
Läs mer om Ulrika Karlgren

Läs mer om HLR