Därför är ångest vanligt vid KOL
I problemet finns en ond cirkel inbyggd: Andfåddhet kan ge ångest, men ångesten kan även förvärra andfåddheten.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kännetecknas av inflammation i luftrören som leder till bestående begränsning av luftflödet i lungorna. Tidiga symtom vid KOL är pip i bröstet, upprepade episoder av hosta med segt slem. Andra symtom är långvariga eller återkommande förkylningar, andfåddhet och täta luftvägsinfektioner.
Nyare forskning visar att KOL också ofta är kopplat till någon form av hjärt- kärlsjukdom.
Rökning, miljöfaktorer och ärftlighet
I Sverige har över en halv miljon människor KOL. De flesta fall av KOL orsakas av rökning.
Miljöfaktorer som till exempel en längre tids exponering för stora mängder damm och rökgaser, kan också öka risken att få KOL.
Senare rön visar att det också finns en betydande ärftlighet för KOL.
Den viktigaste ärftliga riskfaktorn är brist på proteinet alfa1-antitrypsin som förekommer hos ungefär 1/2000 personer i Sverige.
Alfa1-antitrypsin (AAT) är ett skyddsprotein, som bland annat förhindrar att lungorna skadas av nedbrytande enzymer.
Ärftlig brist på AAT kan orsaka lungemfysem. Alla personer med AAT- brist utvecklar dock inte sjukdom.
Risken för att utveckla KOL stiger med ökad ålder och är betydligt mer uttalad efter 40-årsåldern. Sjukdomen går inte att bota, men den går att lindra med mediciner och ändrad livsstil.
Symtom på KOL
KOL är en sjukdom som fortskrider långsamt och många märker inte att de börjar bli sjuka.
Men parallellt med att lungskadorna blir mer omfattande, minskar lungkapaciteten och patienten upplever detta som andnöd och nedsatt kondition.
Under sjukdomsförloppet sker sjukliga förändringar i de små luftvägarna och ofta även i lungblåsorna. Det senare kallas lungemfysem.
Vanliga tidiga symtom är:
- pip i bröstet
- upprepade episoder av hosta med segt slem som är svårt att få upp.
Andra symtom är långvariga eller återkommande förkylningar och andfåddhet.
I samband med luftvägsinfektioner får KOL- patienterna ofta olika grader av försämringsperioder, så kallade exacerbationer.
Avmagring, muskelsvaghet, benskörhet och svullnad är ytterligare symtom. Det kan också finnas risk för komplicerade tillstånd som lunginflammation och hjärtsvikt.
Senare i sjukdomsförloppet uppträder också sjukliga förändringar i de små luftvägarna, i svårare fall även i lungblåsorna, alveolerna, det senare kallas lungemfysem.
Så ställs KOL-diagnosen
I de fall där läkaren misstänker kronisk obstruktiv lungsjukdom utreds patienten med lungfunktionsmätning, så kallad spirometri.
Oftast räcker detta för att ställa diagnosen, men ibland utförs även lungröntgen och datortomografi av bröstkorgen framför allt för att utesluta andra eventuella diagnoser. Även andra undersökningar såsom EKG kan göras för att till exempel se om hjärtat har påverkats. Tillsammans med symtombilden ställs sedan diagnosen.
Tidig diagnos och hjälp till rökstopp kan förhindra att svår KOL utvecklas.
Behandling vid KOL
Det första och viktigaste steget i behandlingen av KOL är att sluta röka. Det är den enda åtgärd som man med säkerhet vet hämmar utvecklingen av sjukdomen.
Skriftlig behandlingsplan - ett stöd i behandlingen
Fråga din vårdkontakt om att få en skriftlig behandlingsplan. En behandlingsplan är ett dokument som du skriver tillsammans med din läkare/sjuksköterska. Behandlingsplanen kan hjälpa dig att bibehålla sjukdomen stabil samt att snabbt upptäcka när sjukdomen försämras och vad du då ska göra.
Träning och rehabilitering med KOL
Fysisk aktivitet, psykiskt omhändertagande och fullvärdig kost är också viktiga moment i KOL- patienters rehabilitering.
Träningen bör innehålla konditions-, styrke- och rörlighetsträning.
Personer med stabil KOL kan följa de allmänna träningsråden, det vill säga vara fysiskt aktiva på en måttlig intensitetsnivå (exempelvis promenad i rask takt) minst 30 minuter, fem till sju dagar per vecka.
Alternativt kan man träna konditions- och styrketräning två till tre gånger per vecka under 30-60 minuter per tillfälle på en måttlig intensitetsnivå eller göra en kombination av dessa aktiviteter.
Personer som haft en försämringsperiod bör komma igång med fysisk aktivitet i direkt anslutning till försämringen.
Framför allt ska de minska stillasittande samt vara fysiskt aktiva i dagligt liv. Alla personer med KOL har stor nytta av fysisk aktivitet/träning oavsett ålder, kön, grad av dyspné eller sjukdomens svårighetsgrad.
Koll på KOL
Riksförbundet HjärtLung har tagit fram en utbildningsserie som heter Koll på KOL som består av ett antal korta filmer med tips på olika aktiviteter man kan göra för att må bättre i sin sjukdom.
Det kan handla om rörelser i vardagen, andningsträning, hur man tar sin medicin - men även vad man kan göra när sjukdomen försämras.
Risk för undervikt
Vid KOL är också risken för undervikt och undernäring stor. Mellan 20 och 60 procent av de som har KOL är undernärda.
Viktnedgången beror bland annat på att andningsfunktionen kräver mycket mer energi än normalt för att utföra sitt arbete, på för lågt energiintag i förhållande till energibehovet, minskad aptit samt att det är fysiskt ansträngande att äta.
Undervikt är allvarligt eftersom det kan leda till ökad känslighet för infektioner, minskad muskelstyrka, benskörhet, depression och sänkt livskvalitet.
Läkemedel
Vid läkemedelsbehandlingen av KOL används mediciner som vidgar luftvägarna och som hjälper till att lösa upp det slem som patienten har svårt att hosta upp.
Hos patienter med upprepade försämringsepisoder dämpar man den inflammation som finns i luftvägarna med hjälp av kortisonhaltiga preparat.
Läkemedelsbehandling hjälper till att minska symtomen, öka den fysiska kapaciteten och minska antalet försämringsepisoder.
Vid KOL är det viktigt att vaccinera sig mot influensa, lunginflammation och COVID-19.
Hos patienter som har nedsatt syresättning av blodet kan syrgasbehandling vara nödvändig.
Ventilbehandling
I vissa fall kan särskilt emfysemdrabbade lungområden behandlas genom att man sätter dit ventiler med hjälp av bronkoskop, så kallad ventilbehandling. Emfysemdrabbade lungområden kan i andra fall opereras bort för att öka expansionsutrymmet för friskare delar av lungan. Vissa patienter med väldigt svår sjukdom kan vara kandidater för lungtransplantation.
Granskare:
Nikolaos Pournaras, specialist i allmänmedicin.
Läs mer om Nikolaos Pournas på Akademiskt primärvårdscentrum.
Samtalsstöd - diagnosstöd
Vi erbjuder samtalsstöd för dig som är medlem och har KOL.
