Sömnapné

Sömnapné innebär att man har upprepade andningsuppehåll under sömnen. Om du lyssnar på en sovande person med sömnapné, hör du ofta en snarkning, följd av tystnad. Innan ett nytt andetag tas hörs ofta en frustning eller flämtning. I vissa fall återkommer andningsuppehållen flera hundra gånger per natt.

Andningsuppehåll - kraftiga snarkningar

Nattliga andningsuppehåll på grund av tilltäppta andningsvägar är en stor ansträngning för kroppen.

thumbnail_Sömnapné.png

Illustration: Karin Lodin. Luftvägarna med normal andning under sömn jämfört med sömnapné.

Puls och blodtryck pendlar

Syremättnaden i blodet sjunker, stresshormoner frisätts och puls och blodtrycket pendlar upp och ner under natten när det egentligen är tänkt att kroppen ska få sin välbehövliga vila.

Ungefär 20 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i medelåldern är drabbade av sömnapné enligt flera europeiska och svenska studier.

Trötthet, huvudvärk och problem med koncentrationen

Det finns olika grader av sömnapné; mild, måttlig och grav beroende på hur många andningsuppehåll man har per timme sömn.

Det är vanligt att personer som har sömnapné snarkar kraftigt och lider av trötthet, onormal sömnighet under dagtid, huvudvärk eller koncentrationssvårigheter.

Sömnapné och högt blodtryck

Nästan hälften av alla som har sömnapné har ett blodtryck högre än det rekommenderade 140/90 mmHg.

På sikt kan obehandlad sömnapné leda till bestående skador i blodkärlen och andra organ som styr cirkulationen i kroppen.

Behandling av sömnapné

För vissa patienter, framför allt de som snarkar och har mild till måttlig sömnapné och där apnéerna huvudsakligen kommer i ryggläge, kan en individuellt utformad bettskena som drar fram underkäken ge god effekt.

  • Du kan även på egen hand minska mängden och påverkan av sömnapné genom egenvård. Undvikande av sömnbrist och alkohol är viktigt.
  • Vid övervikt och samtidig sömnapné kan viktnedgång leda till mindre snarkning och färre andningsuppehåll.

Det leder i sin tur till bättre syresättning under natten och ökad vakenhet under dagen.

Sova med mask

För patienter med medelsvår till svår sömnapné är CPAP-behandling (Continuous Positive Airway Pressure) en väldigt effektiv behandling.

Behandlingen med CPAP innebär att man sover med en mask, som via en slang och en kompressor skapar ett lätt övertryck som håller de övre luftvägarna öppna.

Trycket ställs in utifrån patientens behov. Det finns flera olika sorters masker.

Att vänja sig vid CPAP

Det är individuellt hur lång tid det tar att vänja sig vid CPAP-behandling.

En del personer kan få kämpa ett tag för att anpassa sig till den.

Många säger att de snabbt känner att de blir bättre och känner sig mer utvilade efter att de börjat använda masken.

De CPAP-apparater som används idag är små, smidiga och tystgående.

Maskerna är mjuka och det går bra att ligga både på sida och rygg. Det är viktigt att använda masken så mycket som möjligt, helst varje natt.

Vänd dig till vårdcentral

Om du har problem med snarkning eller misstänker sömnapné ska du vända dig till din vårdcentral och be om att få göra en sömnapnéutredning.

Även tandläkare kan skriva remiss för detta. Vissa sömnenheter accepterar också en noggrant ifylld egenremiss.

Många utredningar utförs på sjukhusens öron-näsa-hals- eller lungmottagningar, men det finns också privata vårdgivare som gör utredningar.

Besök 1177 Vårdguiden för mer information.

Utförlig remiss underlättar

En bra och utförligt utformad remiss underlättar utredning och bedömning av eventuell sömnapné.

Det är därför viktigt att läkaren som skriver remissen är utförlig i sitt utlåtande och noggrant beskriver symptombilden och om patienten samtidigt har någon annan sjukdom som till exempel högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom.

Fakta: Riskfaktorer för sömnapné

  • Det finns ett antal kända riskfaktorer: övervikt, ålder, rökning, kort käke, förstorade tonsiller, näspolyper, sned nässkiljevägg, alkohol, sömnmediciner. Det flesta riskfaktorer kan förklaras av att de bidrar till att göra luftvägarna trängre.
  • Övervikt och fetma är en av de viktigaste riskfaktorerna. Om överskottsfettet lagras på halsen/i svalget bidrar det till att göra luftpassagen trång.
  • Sömnvanor har också betydelse; tillståndet förvärras om man sover på rygg.
  • Rökning retar luftvägarna och förvärrar symptomen.
  • Alkohol och sömnmediciner kan ge onormalt avslappnad muskulatur, vilket ökar risken.

Samtalsstöd - diagnosstöd

Vi erbjuder samtalsstöd för dig som är medlem och har sömnapné.

Apné Sverige

Apné Sverige är en patientförening som arbetar för att förbättra livssituationen för personer med sömnapné.

Föreningen är en av Riksförbundet HjärtLungs medlemsorganisationer.

Granskare

Ludger Grote, professor, överläkare.

Läs mer om Ludger Grote på sömnmedicinsk avdelning, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Jenny Theorell-Haglöw, docent, leg. sjuksköterska,

Läs mer om Jenny på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

CPAP-maskinen gav Dan ett nytt liv

Dan Wiksten fick diagnosen obstruktiv sömnapné för tretton år sedan. Nu är han inne på sin tredje CPAP, och han älskar den. 

Dan Wiksten fick diagnosen obstruktiv sömnapné för tretton år sedan. Nu är han inne på sin tredje CPAP, och han älskar den. 

Andningsuppehåll på natten skadar hjärtat

Sömnapné med nattliga andningsuppehåll ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. För personer som redan har hjärtproblem är det extra viktigt att behandla.

Sömnapné med nattliga andningsuppehåll ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.