Diagnosstödjaren: "Jag vill ge kunskap och hopp!"
Christina Wandt säger att hon fick diagnosen KOL direkt via Riksförbundet HjärtLung på ett torg i Trelleborg 2007. Där tog hon chansen att blåsa i en PEF-mätare för att kolla lungfunktionen och mäta blodtrycket. Hon fick beskedet att omedelbart besöka vårdcentralen och göra en spirometri.
Christina Wandt är Diagnosstödjare och ser fram emot att få kontakt med andra medlemmar som också har KOL.
Christina, hur ser din historia med KOL ut?
När jag tog chansen att kolla lungorna där på torget i Trelleborg hade jag redan slutat röka. Så jag tänkte att jag gjort det viktigaste för min hälsa och att nu var allting bra. Efter uppmaningen att söka vård dröjde jag ett halvår med att gå till vårdcentralen. Jag kan inte se det som någonting annat än förnekelse, jag ville inte veta. När jag väl kom till läkaren konstaterades medelsvår KOL.
Under många år lyckades jag hålla sjukdomen på plats genom att träna. Jag simmade, red och dansade linedance, allt efter min förmåga. Och styrketränade för att bygga upp mina muskler. Det tog mycket tid men jag märkte att jag mådde bättre av att röra på mig.
Sedan en sommar fick jag flera allvarliga försämringsperioder. Jag var inlagd på sjukhus tre gånger och kom inte ens upp ur sängen på egen hand. En sjukgymnast hjälpte mig att komma i gång, men det var som att börja om från början. Jag kunde inte ens gå till brevlådan. Långsamt började jag bygga upp mig själv. Först med flera turer till brevlådan, sedan med fem minuter långa promenader, som utökades ända tills jag klarade att gå i en halvtimme igen.
Idag mår jag mestadels bra. Att skaffa kunskap, träffa andra med KOL och engagera mig i att förbättra KOL-vården har hjälpt mig att acceptera diagnosen. Jag har nyligen varit patientrepresentant i NAG (nationella arbetsgruppen vårdförlopp KOL), vilket var mycket lärorikt och givande och en roll där jag förhoppningsvis kunnat vara med och påverka vården för alla oss med KOL.
Varför är du Diagnosstödjare?
Jag älskar kontakten med andra människor. Vi lär av varandra i varje möte och kan hjälpas åt att sprida information och dela erfarenheter. Som Diagnosstödjare vill jag förmedla hopp. Och tilltro till den egna förmågan. Jag ser fram emot att få lyssna på och lära av dem som ringer och att dela med mig av min kunskap och erfarenhet.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vill du prata med någon som vet hur det är?
Har du KOL, sömnapné, förmaksflimmer, hjärtsvikt eller har du haft en hjärtinfarkt? Då kan du prata med en Diagnosstödjare! Läs mer och anmäl dig här: hjart-lung.se/diagnosstod