Mat och dryck vid hjärt-och lungsjukdom

Prata med din läkare eller sjuksköterska om du har problem med aptiten, ofrivilligt tappar i vikt eller om du tycker att du väger för mycket och vill gå ned i vikt.

Hälsosamma matvanor och rätt mat är viktigt och kan vara en del av din behandling. 

Genom en dietist kan du få råd som är anpassade för dig och din diagnos.

Inom ramen för Riksförbundet HjärtLungs patientutbildningar har vi tagit fram faktablad för dig som har hjärtsvikt eller KOL och som upplever problem med aptiten eller ofrivillig viktnedgång:

Här kan du läsa en artikel om hur kosten kan påverka din ork och dina muskler vid KOL:

Alkohol höjer blodtrycket och påverkar hjärtat

Alkohol påverkar hela kroppen och alkoholkonsumtion är en riskfaktor för många sjukdomar.

Alkohol påverkar hjärtat bland annat genom att öka blodtrycket och pulsen.

Enbart negativa effekter

Tidigare har man trott att alkohol i låga eller måttliga doser kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Men allt fler studier med starkare metodik visar enbart på negativa effekter av alkoholkonsumtion på ischemisk hjärtsjukdom, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Sambandet stöds av studier av samtliga typer av metoder och de negativa effekterna är tydligast för konsumtion på mer än 24 gram alkohol per dag (två svenska standardglas).

Risk även vid mycket låg konsumtion

Alkohol påverkar hjärtat bland annat genom att öka pulsen och blodtrycket. Risken för högt blodtryck kan öka även av mycket låg konsumtion. Det finns inga belägg för att alkoholkonsumtion på någon nivå sänker blodtrycket, eller skyddar mot högt blodtryck.

Riskbruk innebär att dricka något av följande:

• 10 standardglas eller mer per vecka
• 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare.
• Ett (1) standardglas (stgl) innehåller 12 gram alkohol. (Källa: Socialstyrelsen)

Här är några exempel:

Illustration: Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling. SKR

Kan utlösa förmaksflimmer och fladder

Det är känt att alkohol kan utlösa episoder av förmaksflimmer och förmaksfladder även i små mängder samt att alkoholmissbruk kan vara en faktor bakom utveckling av hjärtsvikt.

Alkohol kan också påverka effekten av olika läkemedel.

Är kaffe farligt?

Forskningen går isär vad det gäller kaffe och andra koffeinhaltiga drycker. Koffein är världens mest använda stimulerande medel och finns ibland annat kaffe och te, men även i vissa läsk- och energidrycker.

På kort sikt kan koffein göra så att du känner dig mindre trött och mer koncentrerad.

För mycket koffein kan å andra sidan leda till:

• illamående
• hjärtklappning
• sömnproblem.

Koffein kan öka ditt blodtryck och din puls, vilket i sin tur påverkar ditt hjärta.

Förmaksflimmer och fladder

Det finns personer som upplever att kaffe kan utlösa en episod av förmaksflimmer eller fladder, men det finns inga starka bevis på att koffein ökar risken för olika hjärthändelser.

Hur känslig man är för koffein varierar från person till person.

Det finns inga generella rekommendationer om hur mycket kaffe som är bra, en indikation kan vara att gravida rekommenderas att dricka maximalt tre koppar om dagen.

Om du märker att kaffe påverkar dig negativt kan det vara klokt att dra ned på kaffedrickande eller sluta helt och hållet.

Hur mycket får man dricka vid hjärtsvikt?

Genom åren har många personer med hjärtsvikt rekommenderats en vätskerestriktion på 1,5 till 2 liter vätska per dygn.

En vätskerestriktion innebär en begränsning av hur mycket man får dricka under ett dygn.

Restriktionen gäller även flytande mat som soppa och filmjölk.

Syftet med en vätskerestriktion är att förhindra att kroppen samlar på sig för mycket vätska vilket är ansträngande för inre organ som hjärta, lungor och njurar.

Med nya och bättre behandlingsmetoder ifrågasätts nu dessa riktlinjer.

Nya studier föreslår också att man anpassar mängden vätska efter kroppsvikten.

Om du har hjärtsvikt och har frågor om hur mycket du kan dricka bör du ta upp det med din läkare som kan anpassa råden efter dina personliga förutsättningar.

Granskat av Matthias Lidin, sjuksköterska, Livsstilsmottagningen Karolinska universitetssjukhuset.