Nya kostråd framtagna under 2016

Vårt arbete började med att vi gjorde en inventering av de råd som ges på olika sjukhus. Vi kollade upp och jämförde Göteborg, Lund och Linköping samt började lista de frågor vi själva tycker är högst prioriterade. När arbetet påbörjades 2015 fanns det en hel del skillnader och otydligheter i de olika centrens kostråd.

Under 2016 initierades ett arbete i Lund med syftet att förbättra råden, men också att samverka med Göteborg under arbetet så att man förmedlade samma budskap. Detta var exakt vad vi ville och ev. har vi med våra frågor lyckats påverka i rätt riktning. I matgruppen har vi följt detta arbete och har tagit del av de nya kostråden som nu är tillgängliga. Tyvärr är det fortfarande två olika dokument med kostråd som presenteras vilket man från både Göteborg och Lund motiverar med att man kan göra olika bedömningar. Innehållet är dock inte motstridigt.

 Att man inte kunnat ge ut ETT kostråd för hela Sverige motiveras med att det är alltid är svårt när det handlar om hur man ställer sig till risktagande. En fri tolkning är att det finns olika viljor som trots gemensamma strävanden vill att det egna ställningstagandet ska framgå tydligt.

Några orsaker till att olika bedömningar görs enligt transplantationssjukhusen är: 

• Viss mat är mer förknippade med utbrott av livsmedelssmitta men var man drar den gränsen är och kommer aldrig bli okomplicerat.
• Vilka smittor som är vanliga har också varierat något och är inte alltid samma i olika länder.
• Man försöker vara tydliga med att undervisa om de livsmedel som oftast är förknippat med risk men sedan måste var och en ändå alltid använda sitt omdöme.
• Man vill inte säga att viss mat är tillåten och annan otillåten för även mat som inte finns med på ”listorna” kan ju orsaka sjukdom om de hanteras fel, det är viktigt att komma ihåg.
• Det som gäller en helt nytransplanterad person i sjukhusmiljö är inte detsamma som sedan gäller alltid framöver.
• Hur nedsatt immunförsvaret är bedöms av läkare och kan ju skilja sig åt beroende på transplantationstyp och när man är transplanterad.

Vi kan konstatera att alla hjärt- och lungtransplanterade, oavsett vilket hemsjukhus de tillhör, ur transplantationsperspektivet hör till antingen Lund eller Göteborg och att det är där arbetet med att ta fram kostråd görs.

Övriga orter har dessa råd som grund för det de för vidare till sina patienter och därför ska det inte finnas skillnader inom gruppen kopplad till Lund respektive inom gruppen kopplat till Göteborg. Detta verkar fungera ganska väl i vår kontrollgrupp. Däremot är det stora skillnader bland patienterna om och hur ofta man har kontakt med en dietist eller får kostråd utan att särskilt efterfråga detta.

För att få en överblick över de senaste råden vänligen läs nedanstående sammanfattning av Matgruppen. 

Dessutom finns värdefull kompletterande info på livsmedelsverkets hemsida samt i de pdf filer från Göteborg respektive Lund, som bifogas.

Kostråd från Lund

Kostråd från Göteborg

Hygien och risklivsmedel

Efter transplantationen kommer du att ta immunosuppressiva läkemedel. Det gör att du kommer vara extra känslig för infektioner, allra mest under det första halvåret eller om du behandlas för rejektion. Mat och dryck kan innehålla smittsamma svampar, bakterier och virus som ska undvikas. 

Livsmedelsråden är hämtade på livsmedelsverkets hemsida under avsnittet ”Gravida” men gäller även dig som är organtransplanterad. 

Det finns två smittämnen som är lite speciella och som det kan vara bra att veta lite mera om, även om risken inte är så stor. Det är listeria och toxoplasma. 

Livsmedelsverkets hemsida uppdateras regelbundet med information angående livsmedelsutbrott. 

Listeria

Listeria är en bakterie som till skillnad från de flesta andra bakterier kan föröka sig i kylskåpstemperatur och i frånvaro av syre, till exempel i förpackningar med vakuum eller skyddande atmosfär. Den förökar sig dock långsamt i kyla och det går långsammare ju kallare det är. Listeria tål höga salthalter och frysning men kan inte växa i sur miljö, till exempel ättiksinläggningar. Bakterien dör vid vanlig matlagningstemperatur, cirka 70° C. Störst risk för listeria är därför livsmedel som förvaras flera veckor i kylskåp och sedan äts utan att först värmas upp. Livsmedel som ofta förknippas med Listeriautbrott är vakuumförpackad rökt och gravad lax, skivade köttpålägg, opastöriserad mjölk och mögelostar. 

Toxoplasma

Parasiten Toxoplasma är vanligt både hos människa och djur. Kött från får och svin anses vara de viktigaste smittkällorna. Den kan spridas direkt efter kontakt med kattavföring och grönsaker, bär och frukt som kommit i kontakt med förorenad jord. Toxoplasma tål inte upphettning och dör vid frysning under tre dygn. Det är osäkert om parasiten dör vid gravning, torkning eller kallrökning av kött. 

För att minska risken för livsmedelsburna infektioner är det viktigt att vara noggrann med livsmedelshygienen!

Hygien

Tvätta händerna.

Se till att mat som värms upp blir genomvarm, +72°C. 

Kyl snabbt ner mat som ska sparas

Ha tillräckligt kallt i kyl och frys. För kylskåp rekommenderas +4°C och frys -18°C.

Bryt inte kylkedjan längre än nödvändigt.

Håll rent där du förvarar och tillagar mat och använd rena redskap.

Använd inte varor som passerat bäst-före-datum – välj så nyförpackat som möjligt.

Undvik mögliga eller på annat sätt dåliga livsmedel.

Skölj frukt och grönsaker noga. Även kryddväxter och färdigsköljda sallader. 

Risklivsmedel 

Undvik opastöriserade mejeriprodukter och opastöriserade förpackade juicer. 

Mögelost tex. Grönmögelost, Camembert och Brie är risklivsmedel, även den som är gjord på pastöriserad mjölk. Om den används i matlagning upphettad till bubblande het kan den ätas utan risk. Smältost på tub, även mögelostvariant är säker. Alla typer av hårdost (pastöriserad eller opastöriserad) kan också ätas utan risk, liksom pastöriserad fetaost och färskost i ask.

Ät inte rått kött.  Genomstek köttfärs och helt kött av fågel, lamm, gris och vilt.
För nötkött gäller att det inte behöver vara genomstekt; det kan vara medium rare, dvs bara 58 grader C - men det inte ska vara rått.

Torkat, kallrökt eller gravat kött som parmaskinka och salami bör frysas i tre dygn innan man äter. 

Rå, kallrökt, gravad eller varmrökt fisk och skaldjur

Minst risk: varmrökt lax.

Mest risk: kallrökt lax, gravad lax samt sushi bör ätas så färskt som möjligt, ät nygjorda eller nyförpackade produkter. Kontrollera förpackningsdatum och undvik mot slutet av hållbarhetstiden.

Ostron och blåmusslor bör hettas upp.

Koka importerade frysta hallon i en minut innan du äter dem. Det har visat sig vara förhållandevis vanligt att de innehåller novovirus, det vill säga vinterkräksjuka.   

Skivat kallskuret smörgåspålägg och kall färdigmat: ät nyförpackade produkter. Kontrollera förpackningsdatum och undvikt mot slutet av hållbarhetstiden

Avstå mjukglass och milkshake från restauranger,  undvik is från ismaskin.

Buffémat: Se till att kyld mat hålls kallt, och att varm mat hålls ordentligt varm, ta helst nylagad mat

Undvik helt:

Grapefrukt (och de besläktade frukterna Pomelo, Grape, Ugly, Sweetie, Carambola=Stjärnfrukt). Intag av dessa frukter och juicer ökar blodkoncentrationen av en del immunsänkande-, blodtrycks- och kolesterolsänkande mediciner vilket kan leda till medicinöverdosering.

Låt bli naturläkemedel då vi vet att en del av dessa påverkar dina mediciners effekt. De flesta är inte undersökta eftersom det inte finns några myndighetskrav på att man gör sådana undersökningar. 

Vikings Matgrupp

Kerstin Braxell / Jenny Karsberg