Allan Thor i fäders spår
Hej, hej! Jag heter Allan Thor och på lediga stunder sysslar jag lite med släktforskning. Eftersom jag lider av en ärftlig leversjukdom som ofta leder till svår lungsjukdom blev jag lite nyfiken på varifrån i släkten den kunde komma.
För att inte komma snett från början deltog jag i en nybörjarkurs några kvällar hos Falbygdens släktforskarförening. Det är ju inte så att man springer omkring på bygden och frågar sig fram utan det går rätt bra att sitta framför datorn, vilket passade mig ganska bra eftersom jag är rörelsehindrad.
Man kan hitta många intressanta och fina människor bland släktingarna. De andra kan man ju lägga åt sidan.
Det finns faktiskt folk som tycker vi släktforskare är lite galna, men jag har då inte märkt något sådant.
Ta t ex min morfars (Frans i Smeagården) fars svägerskas farmors, farmors farmors farmors farmors mormors farmors farfars farmors farfars morfars farmors farfars farfars farfar som hette Ragnar Lodbrok. En av våra mest berömda vikingahövdingar. Han föddes troligen på Kungsgården Gum på Kinnekulles södra sluttning år 765 och dog i England 845. Den 28 mars 845 erövrar Ragnar staden Paris i Frankrike med en flotta på 120 skepp och 5000 krigare där han satte igång med att avrätta kristna fångar. Han återvänder sedan hem till Norden, efter att de kristna betalat ett krigsskadestånd till vikingarna på 7000 pund silver, en summa som kan jämföras med ett dåtida lands hela statsbudget.
Stackars Ragnar dör sedan efter ett misslyckat anfall på England där han blir kastad i en ormgrop av Kung Ella (Ethelred). När Ragnar dör i ormgropen sjunger han sin sång Krakumal, som i 29 verser förklarar hans livsfilosofi. Krakumal slutar:
"Det gläder mig att veta att Oden gör redo festplatsen. Snart kommer vi att dricka öl från de kurviga hornen. Kämpen stiger in i Valhalla, beklagar sig inte över sin död. Jag skall inte stiga in i hans sal med ord av rädsla på mina läppar. Asarna kommer att välkomna mig. Döden kommer utan sorg. Jag är ivrig att färdas. Disorna kallar mig hem, valkyriorna som Oden sänder efter mig från gudarnas boning. Gladeligen skall jag dricka öl i kungasalen med Asarna. Mitt livs dagar är slut. Jag dör skrattandes".
Den i ormgropen döende vikingen hörs även yttra de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle galten lider".
Med grisarna menade han nog sina söner Ivar Benlös, Björn Järnsida, Vitsärk och Sigurd Ormöga vilka sedan tillfångatog Kung Ella och "ristade blodörn på honom".
Rista blodörn var en avrättningsmetod som innebar att man med ett spjut bröt loss revbenen från ryggraden, böjde ut dem åt sidan såsom vingar och drog ut lungorna. Detta kallades blodörn eftersom det då liknade vingar på en örnunge.
Ragnar gifte sig 783 med "Kraka" Sigurdsdotter. Första träffen gick till så att Ragnar skickade sina sändebud att hämta henne med orden "Om denna unga mö synes er så däjlig, som det är oss berättadt, så bed henne då draga till mig, ty jag vill då träffa henne och vill att hon skall blifva min. Hvarken vill jag , att hon skall vara klädd eller oklädd, hvarken mätt eller fastande; ej heller skall hon fara ensam, och dock skall ingen människa följa henne."
Hon klädde sig då i ett fisknät och lät håret fritt falla. Vidare smakade hon på en lök och anlände ridande på en häst med en hund som sällskap.
Ragnar är f ö aktuell i den nya TV-serien "Vikings" med bl a Gustaf Skarsgård.
Jag har nu varit medlem i föreningen 10 år och får härmed tacka så väldigt mycket för dessa år. För allt arbete som de ledande lagt ned. För alla tidigare och nya trevliga bekantskaper. För alla tillställningar och fantastiska resor jag fått vara med på och orsakat en massa extrabesvär. En helt makalös förening. Det är nästan så man önskar att fler borde bli sjuka.
En god fortsättning på verksamhetsåret önskas alla.