Alltför få hjärtinfarktpatienter lyckas ändra sina levnadsvanor och riskerar därmed att drabbas av en ny infarkt eller att dö. Tillsammans med vården har vi tagit fram en vårdmodell som ska påverka patienternas hälsobeteende. De viktigaste delarna är en tidig eftervård och individuellt anpassade mål för rökning, träning, kost, blodtryck och blodfetter. Modellen införs nu på hjärtkliniker i landet.
Tillsammans med hjärtsjukvården har Riksförbundet HjärtLung tagit fram en behovsanpassad modell för hjärtrehabilitering som ska påverka patienternas hälsobeteende och minska risken för en ny hjärt-kärlhändelse.
En viktig del av vårdmodellen är att se till att patienten har tillgång till hälsofrämjande kunskap och utbildningsmaterial för att få hjälp att ändra sin livsstil.
Därför finns Hjärtguiden där du kan läsa om faktorer som påverkar din sjukdom. I guiden finns också en hälsoplan du kan ta med dig varje gång du träffar vårdpersonal på sjukhuset och i primärvården.
Hjärtrehabiliterings-modellen syftar till att påverka patienternas hälsobeteende genom:
Modellen för personcentrerad hjärtvård är främst skapad för patienter efter en akut kranskärlssjukdom, men den lämpar sig även för andra grupper hjärtkärlpatienter där hälsosamma levnadsvanor är viktiga.
Den nya modellen är framtagen av Riksförbundet HjärtLung i samarbete med forskargruppen för SPICI-studien och Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor.
En majoritet patienter som fått behandling med ballongvidgning (PCI) upplever att de får information från vården att de är helt friska och inte behöver ändra sina levnadsvanor. Det visar vår SPICI-studie.
Konkreta förbättringsplaner för arbetet med hjärtrehabilitering och kontakt med HjärtLungs lokalföreningar, det fick vårdpersonalen på hjärtklinikerna i Södra sjukvårdsregionen med sig hem efter Riksförbundet HjärtLungs konferens i Lund.
