Blodprov kan förbättra KOL-vården

Bildtext: Hanna Sandelowsky är disputerad och specialist i allmänmedicin. Intresset för KOL har funnits länge. Nu leder hon forskningsprojektet The Stockholm COPD Inflammation Cohort, SCOPIC.

I Sverige ansvarar primärvården för 90 procent av diagnostiken och vården av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Diagnosen av misstänkt KOL bekräftas med mätning av lungfunktion genom så kallad spirometri. Behandling, prognosbedömning och monitorering styrs i huvudsak med hjälp av uppgifter om symtom och tidigare försämringsperioder, så kallade exacerbationer. Det här förfarandet innebär dock begränsningar kring information och prognos av sjukdomen.

Diagnossättning och stadieindelning krånglig

Hanna Sandelowsky är distriktsläkare sedan 20 år tillbaka och har länge varit intresserad av och forskat om astma och KOL.

- I det kliniska arbetet finns ett antal olika svårigheter och problem när det gäller lungsjukdomen KOL. Dels är diagnosticeringen och stadieindelningen av KOL krånglig, dels har KOL ett brett symtomspektrum; en del patienter har knappt några symtom alls, andra är svårt livshotande sjuka.

Mycket att vinna på tidig diagnos

Det tar 15-20 år att utveckla KOL. Sjukdomens första symtom är diffusa eller knappt märkbara för patienten. KOL leder dock så småningom till andra sjukdomar, krämpor och besvär.

När dessa utreds upptäcks ibland även KOL, tyvärr ofta när hälften av lungfunktionen redan har gått förlorad.

- Man skulle vinna oerhört mycket på att diagnosticera och behandla sjukdomen tidigt.

Behovet av att hitta enklare sätt att på ett snabbt och enkelt sätt bedöma svårighetsgraden av sjukdomen är alltså stor.

Biomarkör som nytt diagnosverktyg

Hanna Sandelowsky jämför med folksjukdomen diabetes där man idag snabbt genom enkla blodprover kan få hjälp med att bedöma patientens status genom att mäta långtidsblodsocker (Hba1c) och vanligt blodsockerprov (b-glukos).

- Det gör det lätt att orientera sig och veta vilka insatser som behövs. Biomarkörer ger precision. Idag förlitar vi oss mycket på symtomskattningar men det är ett trubbigt verktyg. Det är också väldigt olika hur olika patienter upplever sina symtom. Lungfunktionsmätning med spirometri korrelerar inte heller så mycket med hur man mår och vilken risk man har att få försämringsperioder. Vi behöver verktyg som kan hjälpa oss att skapa en mer individualiserad bedömning och behandling av patienter som har KOL.

Hanna Sandelowsky kontaktade ett antal lungläkare för två år sedan vilket blev starten på forskningsprojektet The Stockholm COPD Inflammation Cohort, SCOPIC, vars syfte är att kartlägga kliniska och fysiologiska variabler som till exempel kön, ålder, symtom, rökning, läkemedel och BMI i förhållande till biomarkörer hos patienter i alla skeden av KOL.

En biomarkör är en mätbar indikator av ett tillstånd i kroppen, det kan till exempel handla om att ett särskilt protein är förhöjt i blodet i samband med ett visst biologiskt tillstånd.

Biomarkörer kan användas idag inom vården för att förutsäga risk, ställa diagnos samt välja och övervaka insatt behandling.

SCOPIC-projektet vill hitta samband

Forskningsprojektet SCOPIC avser att hitta ny kunskap om sambandet mellan inflammationsmarkörer och andra kliniska markörer i både stabila faser och i samband med exacerbationer hos KOL-patienter.

Patienterna kommer att rekryteras från 15 vårdcentraler som har en certifierad astma/KOL-mottagning i Region Stockholm.

Blodprover kommer att lämnas fyra gånger per år och analyseras av Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Journaldata kommer sedan att kopplas till biomarkörsdata. Man kommer även att samla in lungfunktionsmätningar från journalen samt undersöka ett antal andra utfallsmått, även upplevde livskvalitet kommer utvärderas och patientens eget perspektiv på sin situation kommer att undersökas.

Projektet ska pågå under tio år med start första kvartalet 2022. Det är första gången den här typen av prospektiv studie görs på KOL-patienter.

- Vi hoppas att vi kan bidra till nya kunskaper och metoder som kan skilja olika obstruktiva tillstånd från varandra. Det kan leda till en enklare och mer individualiserad handläggning av patienter med KOL, vilket innebär vinster för patienterna men också samhället i stort.

Text: Ulrika Juto
Foto: Marcus Gustafsson

Kort om KOL

• Över en halv miljon människor beräknas vara drabbade i Sverige
• Är världens tredje största dödsorsak
• Cirka en femtedel är icke-rökare
• Bland rökare har ungefär hälften fått KOL vid 75 års ålder

Vid KOL är det vanligt med flera av följande symtom:

Tidiga symtom:

• Hosta med segt slem
• Återkommande infektioner i luftvägarna
• Trötthet, mindre ork
• Andfåddhet vid ansträngning

Senare symtom:

• Väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning.
• Andfåddhet vid minsta lilla ansträngning
• Viktnedgång och svullna fötter.