Bör kondition följas upp regelbundet i vården?

Frida Nilsson, forskare i fysisk aktivitet och hälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Aerob träning betyder träning med tillgång till syre, det vill säga konditionsträning. Begreppet aerobics blev på 1980-talet synonymt med grupp-pass i åtsittande, kulörta dräkter till glättig musik.

All träning som stärker hjärtats syreförmåga är aerob

Men all träning som stärker hjärtats syreupptagningsförmåga är aerob träning, berättar Frida Nilsson, forskare i fysisk aktivitet och hälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

– Hjärtats uppgift är att pumpa runt syrerikt blod i kroppen. Kondition är detsamma som hjärtats syreupptagningsförmåga och kan förbättras genom regelbunden fysisk aktivitet av tillräcklig intensitet, till exempel en rask promenad eller annan rörelse där du känner en ökning i puls och andfåddhet.

Stärker hjärtmuskeln 

När kroppen utför en sådan aktivitet stärks hjärtmuskeln, så att den orkar pumpa runt mer syrerikt blod på färre hjärtslag. Det sänker vilopulsen.

– På så sätt kommer hjärtat mer effektivt att pumpa ut syrerikt blod i kroppen och möjliggöra att du kan röra dig som du vill och behöver, säger Frida Nilsson.

Ny studie: "Lönar det sig att bli mer fysiskt aktiv?"

”Lönar det sig att bli mer fysiskt aktiv? En studie av förändring i kondition och sjukdomsbelastning för hjärtkärlsjukdom” är namnet på den studie Frida Nilsson genomfört under 2022, som fått stöd av Riksförbundet HjärtLung.

Tidigare forskning har visat att personer med högre konditionsnivå har lägre risk för förtida död till följd av en sjukdom eller annan orsak.

Sedan tidigare vet man också att förbättrad kondition minskar risken för exempelvis högt blodtryck, en vanlig riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

– Det finns många typer av levnadsvanor som påverkar sjukdomsrisk. Många känner till att rökning och högt blodtryck är starkt kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Men kondition visar sig vara lika viktigt, säger Frida Nilsson.

Påverkar förändring i konditionsnivå risk för sjukdom?

Det hon vill ta reda på i den aktuella studien, som i skrivande stund inte är helt klar, är om det också lönar sig att ändra levnadsvanor. Påverkar en förändrad konditionsnivå risken för sjukhusinläggning?

– Vi vill undersöka om förändring i konditionsnivå under livet påverkar sjukdomsrisk oavsett om man samtidigt förändrar andra levnadsvanor, så som rökning, kostvanor eller stressnivå, säger Frida Nilsson.

Registerstudie som bygger på hundratusen hälsoundersökningar

Studien är en registerbaserad undersökning baserad på data från Health Profile Assessment (HPA), som bygger på hälsoprofilbedömningar från svensk företagshälsovård och annan hälsovård sedan 1970-talet.

Databasen rymmer data från hundratusentals hälsoundersökningar och även i Frida Nilssons urval ingår ett stort antal personer. Anonymiserade data från omkring 100 000 kvinnor och män i åldrarna 18–79 år som har genomfört minst två hälsoprofilbedömningar bidrar till att ge svar på om det lönar sig att bli mer fysiskt aktiv.

– Det är viktigt att utvärdera om risken ser olika ut för exempelvis personer med och utan tidigare sjukdom. På så sätt kan vi skapa oss en bättre bild av vilka insatser som behövs för personer med och utan tidigare sjuklighet, säger Frida Nilsson.

Resultatet presenteras under 2023, men redan nu ser Frida Nilsson stor potential i att kontrollera mer för kondition.

Hoppas att studien ska ge en bild av hur förbättrad kondition påverkar

– Förhoppningen är att studien ska ge en fördjupad bild av hur förbättrad kondition påverkar folkhälsan och sjukhusbelastningen. På så sätt får vi en bättre bild av vad det skulle betyda om konditionstest blir en integrerad del i riskbedömningen och vid ordination av fysisk aktivitet.

I HPA-registret har deltagarnas kondition mätts med ett så kallat cykelergometertest, där man får cykla en kort stund på träningscykel samtidigt som syreupptagningen kontrolleras.

Konditionsnivå förutsäger risken för sjukdom

– Konditionsnivå är minst lika bra på att prediktera risken för sjukdom som traditionella riskfaktorer, som rökning och högt blodtryck. Samtidigt har konditionen stadigt försämrats i den svenska befolkningen. Trots detta har vi inget sätt att systematiskt följa upp kondition i vården i dag. Men konditionsnivå kan mätas med ett enkelt test, så det är en metod som kan få stor betydelse för riskutvärdering och som kan motivera oss att lägga om våra vanor.

Text: Jenny Damberg

Fakta: faktorer bakom studien om det lönar sig att bli mer fysiskt aktiv

Utöver uppgifter för kondition är data för ålder, BMI, blodtryck, medicinering för hjärtkärlsjukdom, rökning, kost, fysisk aktivitet, hälsa och stress från HPA-registret inkluderat i studien.
Dessa data samkörs sedan med Patientregistret för att få fram information om sjukvårdskonsumtion och sjuklighet, uppmätt som inläggningar och antal vårddagar inom slutenvården.
Därtill har demografiska data för utbildning, inkomst samt socioekonomisk status hämtats från Statistiska Centralbyrån.