Christine och Kristina blickar mot gemensam målsättning

Generalsekreterarna Christine Cars-Ingels Riksförbundet HjärtLung och Kristina Sparreljung HjärtLungfonden.

Hej Kristina! Våra läsare vill gärna veta mer om vad Hjärt-Lungfonden gör. Berätta!

– Jag ska försöka göra det kortfattat. Hjärt-Lungfonden är en insamlingsorganisation som stöder svensk hjärt-kärl- och lungforskning. Vi driver påverkansarbete och sprider kunskap baserad på forskningsresultat. Dessutom har vi valt att jobba med förebyggande insatser inom huvudområdena tobak, luftföroreningar, fysisk aktivitet och kost. Vi har nyligen börjat titta på hur vi kan jobba med forskningspolitik i samklang med resten av vår verksamhet. Det vi inte gör är att driva vårdfrågor, det gör ju ni i Riksförbundet HjärtLung.

Ja, vi kompletterar och stöttar var­andra. Våra målsättningar är desamma, att bidra till att förebygga hjärt-, kärl- och lungsjukdomar och de bästa förutsättningarna för dem som drabbas. I år fyller Hjärt-Lungfonden hela 120 år. Grattis! Kan du nämna några milstolpar för organisationen?

– Det har varit olika faser genom åren: upplysningsarbete, konkret arbete med vård samt stöd till forskning. Det började med kampen mot tuberkulos. Kring förra sekelskiftet drabbades Europa hårt, ett av fem barn dog. Nationalföreningen mot tuberkulos, som vi hette då, gjorde både praktiska insatser och spred information. Till exempel gavs råd om hur man kunde undvika smitta. Det var samma råd som nu vid covid: håll god hygien och håll avstånd.

Hur kom forskningsstödet in i bilden?

– På 1920-talet bildades den första vetenskapliga nämnden, motsvarande vårt forskningsråd i dag. De ägnade sig åt att se vilka rekommenderade behandlingar mot tbc som borde sättas in. Redan från början fick organisationen privata donationer och gåvor. Vi sålde också julbrevmärken för två öre styck via Posten i exakt 100 år. Det var jag som bad Posten att behålla dem även efter att de blivit aktiebolag.

Ni tog hit konceptet Hälsans stig – Slí na Sláinte – från Irland i slutet av 1990-talet. Nu är det vi som driver det sedan 20 år. Men hur började det?

– Det var vår dåvarande general­sekreterare som kom i kontakt med Slí na Sláinte, som betyder ”stig för hälsa”, genom samarbetsorganisationen European Heart Network. Han tyckte att jag skulle etablera konceptet i Sverige. Den irländska hjärt­organisationens generalsekreterare hade hittat på det i mitten av 1990-talet. Han var själv ute och promenerade varje dag och ville gärna veta hur långt han hade gått. Då kom han på att om man mäter upp slingor och sätter stolpar varje kilometer, så kan människor kliva på och kliva av och räkna stolpar. Jag översatte konceptet och gjorde en manual för skapandet av nya slingor.

Den första Hälsans stig i Sverige anlades här runt Brunnsviken i Stockholm. Varför blev det just här?

– Det beror helt enkelt på att jag ville att Hälsans stig skulle få uppmärksamhet. Jag ringde Kungliga Djurgårdsförvaltningen som äger marken. I maj 1998 invigde kungen slingan. Han gick faktiskt hela den tolv kilometer långa slingan. Jag var med och etablerade 13 stigar. Sedan tog en kollega vid och 2004 lämnade vi över Hälsans stig till er i Riksförbundet HjärtLung. Vi bestämde oss för att inte längre arbeta med praktiska preventionsprojekt, utan fokusera på att samla in pengar till forskning.

Vi, och inte minst våra medlemmar, är glada över att kunna driva vidare Hälsans stig. Många lokala föreningar engagerar sig i och vid slingorna. Ett av flera exempel är Oskarshamn, som ordnar tävlingar och evenemang kring stigen. Det kommer jättemycket folk och det lokala näringslivet är engagerat. Stigen har betytt mycket för många människor. I dag finns 161 stigar runt om i landet. Kristina, när du är ute och reser till någon stad i Sverige, kollar du då om det finns en Hälsans stig där?

– Ja, absolut. Och jag går dem ofta. Då tänker jag att det här var jag med och startade.

Det var 27 år sedan. Hur länge har du arbetat på Hjärt-Lungfonden?

– I 28 år i många olika roller: gåvoadministratör, drivande i Hälsans stig-projektet, it-ansvarig, marknads- och insamlingschef och sedan 2014 som generalsekreterare.

– Min farfar dog i hjärtinfarkt när jag var 5 år, och min pappa fick sin första infarkt, en massiv, när jag var 8 år och han var 39 år. Pappa dog vid 66 års ålder i sviterna av sina infarkter. Hans hjärtproblem präglade hela min uppväxt, jag levde med en ständig oro. Min farbror dog också för tidigt i hjärt-kärlsjukdom. Därför kändes det så rätt att söka jobb på Hjärt-Lungfonden. Där kan jag vara med och bidra till kunskap om hur de här sjukdomarna kan förebyggas och behandlas.

… och varför brinner du fortfarande för de här frågorna?

– Den här verksamheten är genuint viktig och har betydelse för så många människor. Mitt största kall är att få in ännu mer medel för forskning. Jag har känt mig så stolt när jag under åren sett att forskning vi har stöttat faktiskt leder till behandlingar, som kan rädda liv och som kan ge högre livskvalitet för människor.

Foto: Stefan Bladh

Om Kristina Sparreljung

Ålder: 57 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo, två utflugna barn och hunden Lovis.

På fritiden: Träning, familjen, hundpromenader, böcker, resor.

Favoritresmål: Malaysia och New York.

Startbild i mobilen: Mina nära och kära.