"Var snäll mot dig själv"
Att lära känna sina egna begränsningar, och att vara snäll mot sig själv. De råden kring KOL, oro och ångest ger Ullakarin Nyberg, psykiatriker och programledare för Livet i Sveriges Radio P1.
Därför är ångest så vanligt vid KOL
Många som drabbats av KOL har även symtom på ångest och nedstämdhet. Samsjukligheten är ungefär 30 procent. I problemet finns en ond cirkel inbyggd: Andfåddhet kan ge ångest, men ångesten kan även förvärra andfåddheten.
Hos KOL-patienter är riktig ångest och depression vanligare än hos de som inte har KOL, men ännu vanligare är symtom på ångest och nedstämdhet.
Och det behöver uppmärksammas mer, säger lungläkaren Lowie Vanfleteren.
Han är överläkare vid KOL-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Lowie Vanfleteren betonar skillnaden mellan upplevelse av oro, ångest eller nedstämdhet och en psykiatrisk diagnos för dessa symtom.
Vanligaste samsjukligheten vid KOL
Men båda räknas in i samsjukligheten på 30 procent i Luftvägsregistret. Dessa psykiska besvär är den vanligaste samsjukligheten vid KOL, näst efter högt blodtryck.
En orsak till dåligt psykiskt mående vid KOL är de faktiska sjukdomssymtomen. Framför allt märks detta hos personer med allvarlig KOL som drabbas av svår andfåddhet.
- När du har allvarlig KOL får du en oerhört begränsad livskvalitet. Då är det inte konstigt att du får ångest, säger lungläkaren Lowie Vanfleteren.
– När du har allvarlig KOL får du en oerhört begränsad livskvalitet. Du kämpar med andfåddhet i allt du gör i ditt dagliga liv: dammsuger, går uppför en trappa, måste tvätta eller klä dig. Då är det inte konstigt att du får ångest, säger Lowie Vanfleteren.
Tappar kontrollen över andningen
Han beskriver hur ångesten kan få människor att tappa kontrollen över sin andning. De andas på fel sätt, hyperventilerar och ”blåser upp sig” så att de inte får luft.
– Det blir en ond cirkel av andfåddhet, ångest, ännu mer försämrad andning, mer ångest. Till sist kan man hamna på intensiven och i värsta fall få andningssvikt.
För många KOL-patienter är ångest och nedstämdhet kopplat till rökning.
Det är väl känt att personer med dåligt psykiskt mående röker mer, och har ännu svårare för att sluta röka än andra.
Lowie Vanfleteren lyfter fram att majoriteten av KOL-patienterna har rökt under stora delar av sitt liv, och många har svårt att sluta trots att de är mycket sjuka.
Detta kan leda till självförebråelser: att sjukdomen är deras eget fel. KOL innebär också en osäkerhet inför framtiden som förvärrar negativa tankar.
– Patienten kanske har haft flera exacerbationer med sjukhusinläggningar och är rädd att det ska hända igen. Sjukdomens oförutsägbarhet i kombination med ständig försämring kan orsaka såväl ångest som nedstämdhet, säger Lowie Vanfleteren.
Hjälp av både arbetsterapeut och fysioterapeut
För att hjälpa patienter att lära sig hantera andfåddheten rent fysiskt, finns på KOL-centrum både arbetsterapeut och fysioterapeut. De stöttar patienter med andningstekniker och med hjälpmedel för motståndsandning.
De bidrar också med råd om fysisk aktivitet, som i lagom doser kan förbättra livskvaliteten. På KOL-centrum finns även en kurator specialiserad på patienters psykiska mående vid KOL, och som vid behov kan remittera vidare.
Sjukvården allt bättre på att identifiera psykiska besvär
Lowie Vanfleteren anser att sjukvården blir allt bättre på att identifiera KOL-patienter som även har psykiska besvär.
När han själv började som ST-läkare i lungmedicin – det var inte alltför många år sedan – var inställningen: här föreligger lungobstruktivitet som ska behandlas med läkemedel.
Numera tittar man till exempel på antalet exacerbationer, gör en skattning av symtom i relation till livskvalitet, uppmärksammar övrig samsjuklighet och hur patienten mår psykiskt.
– Om vi inte uppmärksammar symtom på ångest och nedstämdhet, så kan vi inte ta upp ämnet med patienterna. Och då kan vi inte hjälpa dem med en viktig del av deras mående.
Text Linda Swartz