Depression – en bortglömd riskfaktor hos hjärtpatienter
Det är vanligt att personer med hjärtsjukdom drabbas av depression men tyvärr uppmärksammas det sällan. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi, iKBT, är ett nytt hjälpmedel som kan hjälpa. Forskningen om iKBT för hjärtpatienter stöds av Riksförbundet HjärtLung.
Mats Westas som är distriktssjuksköterska och doktorand vid Institutionen för hälsa medicin och vård på Linköpings universitet har tillsammans med kollegor utvecklat och undersökt effekten av internetbaserad kognitiv beteendeterapi, iKBT, anpassad för hjärtpatienter med depression.
Det är sedan tidigare känt att personer med hjärtsjukdom löper ökad risk att drabbas av depression. Risken är mångdubbelt högre jämfört med i genomsnittsbefolkningen.
- Vid hjärtsjukdom uppskattas 20 till 40 procent av patienterna ha depression. I befolkningen i övrigt har cirka 5 till 7 procent depression, säger Mats Westas.
Depression en av de vanligaste orsakerna till ohälsa
Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i världen och bidrar inte bara till psykiskt lidande och försämrad livskvalitet utan medför också ökad risk för kroppsliga sjukdomar och försämrar prognosen för dessa.
Vid hjärtsjukdom med samtidig depression blir följden mer symtom och en ökad risk att bli inlagd på sjukhus eller att avlida.
- De negativa effekterna på hjärtat uppstår i en komplex samverkan mellan biologiska och psykosociala faktorer, säger Mats Westas. Biologiskt har depression visats att bland annat kunna aktivera stressystemet, vilket kan driva på utvecklingen av åderförkalkningen och öka belastningen på hjärtat.
Lika viktigt som att ändra andra levnadsvanor
I European Society of Cardiology´s riktlinjer för omhändertagande av personer med hjärtsjukdom tas psykisk ohälsa och depression upp som en viktig riskfaktor. Att minska depression anses vara lika viktigt som att ändra kostvanor, sluta röka och bli fysiskt aktiv.
- Men depression verkar ändå vara en bortglömd riskfaktor, säger Mats Westas. Mindre än hälften av dem som har hjärtsjukdom och depression upptäcks och än färre erbjuds hjälp och stöd.
I en studie undersökte Mats Westas och hans forskarkollegor hur personer med hjärtsjukdom hade upplevt hur depression hanterades i mötet med vården.
Deltagarna beskrev att depression generellt inte diskuteras eller bedöms, mest fokus lades på de medicinska aspekterna av hjärtsjukdomen.
- Andra förklaringar till att depression inte uppmärksammades var att man själv inte förstod att man var deprimerad eller inte ville berätta att man kände sig deprimerad på grund av skamkänslor. Det är viktigt att vården informerar om att depression är vanligt vid hjärtsjukdom och inte något att skämmas för, säger Mats Westas.
KBT en metod att lindra depression
Depression kan behandlas på flera sätt. En metod är KBT, kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT är ett samlingsbegrepp för en typ av psykoterapi som har sin utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi.
Terapin är målinriktad och utgångspunkten är att man för att få till stånd en förändring i livet behöver arbeta aktivt med tankar, känslor och beteenden.
De senaste åren har behandling via internet blivit allt vanligare. Ett sådant program består ofta av text, bilder och filmer som personen läser veckovis, även hemuppgifter ska genomföras.
I slutet av behandlingsveckan skickar personen in sina hemuppgifter och får återkoppling av sin behandlare. KBT rekommenderas i nationella riktlinjer som förstahandsval vid behandling av mild eller måttlig depression.
- När det gäller personer som har hjärtsjukdom, så har forskning visat att de föredrar KBT framför antidepressiv läkemedelsbehandling, berättar Mats Westas.
Ett av de första KBT-programmen i världen för hjärtpatienter
Arbetet med att utveckla en anpassad KBT för hjärtpatienter påbörjades för cirka tio år sedan vid Institutionen för hälsa medicin och vård vid Linköpings universitet i samverkan mellan professor Peter Johansson och professor samt psykolog Gerhard Andersson.
Programmet som är ett av de första i världen är särskilt anpassat till hur det kan vara att leva med hjärtsjukdom och hur detta kan kopplas till depression.
Behandlarna utgörs av sjuksköterskor med lång erfarenhet av kardiologi och som också har en kortare utbildning inom KBT. I internetbehandling arbetar patienten ofta mer självständigt med att formulera individuella mål för behandlingen. Behandlaren finns med som stöd via e-post eller i en chatt-funktion.
- Denna KBT form har visats vara lika effektiv som att träffa behandlare på en mottagning. Den har också fördelen av att en behandlare kan nå flera patienter och bli mer tidseffektiv. För den deprimerade innebär det att man får behandlingen i hemmet och på tider som passar en själv, säger Mats Westas.
Bra resultat i studie
I en nyligen publicerad studie inkluderades totalt 144 hjärtpatienter med depression, de randomiserades (lottades) till nio veckor med iKBT eller internetbaserad diskussionsgrupp.
Patienterna hade hjärt-kärlsjukdom samt minst en mild pågående depression. Sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda personer med hjärt-kärlsjukdom gav feedback och en kort introduktion till KBT. Bedömningen av depression gjordes med hjälp av etablerade skattningsinstrument (MADRS-S och PHQ-9). Man mätte även hälsorelaterad livskvalitet och följsamhetsnivå.
- Resultatet visade att programmet minskade depressionen och att de positiva effekterna kvarstod ett år efter behandlingen. Vi såg också tydliga förbättringar i livskvalitet.
iKBT ökade fysisk aktivitet
Forskarna kunde också visa att iKBT ökade deltagarnas fysiska aktivitet, men att den ökade fysiska aktiviteten först behövde föregås av en minskning av depressionen.
- En trolig anledning är att många personer med hjärtsjukdom är rädda för att anstränga hjärtat, de tror att det är farligt. Fysisk aktivitet har förslagits som behandling av depression, men våra studier pekar på att vid hjärtsjukdom kanske en kombination av KBT och fysisk aktivitet är att föredra.
Mats Westas framhåller att det verkar vara viktigt iKBT ges av personal som har kunskaper om och erfarenhet av att möta personer med hjärtsjukdom. I intervjuer som gjorts beskriver deltagarna att bemötandet samt förståelsen av hur det är att leva med en hjärtsjukdom är mycket viktigt. De uppgav också att behandlingen ingav en känsla av att få kontroll över hjärtsjukdomen.
- Utöver att behandlarna hade expertis i hjärtsjukdom kan nog en del förklaras av att iKBT-programmet innehöll utbildning om hjärtsjukdomen och behandlingen samt hur det kan vara att leva med hjärtsjukdom. Vi tror att iKBT också skulle kunna användas som ett pedagogiskt verktyg vid patientutbildning inom hjärtsjukvården och planerar att utvärdera det i framtiden.
Text: Ulrika Juto
Deltagare sökes till i en studie om behandling av stress, oro och nedstämdhet
Stress samt oro och ångest är också vanligt vid hjärtsjukdom. KBT är ett samlingsbegrepp för flera tekniker som kan användas för att behandla olika typer psykisk ohälsa.
Ett KBT-program för depression är därför inte alltid lika effektivt på stress eller oro och ångest. I en kommande studie vid Linköpings universitet ska ett i-KBT program anpassat för stress, oro/ångest eller depression utvärderas.
I den studien kommer man också att utvärdera vad som händer när deltagaren ges inflytande i att utforma innehållet i KBT programmet samt om och när återkoppling önskas. Studien planeras att starta under våren 2022.
Det går att registrera sitt intresse för att delta på studiens hemsida www.DOHART.se