Det viktiga med att vara frisk i munnen

Daniel Jönsson, specialisttandläkare och docent.

Vi börjar i tandköttskanten. Där samlas bakterier som trivs i tandköttsfickor. Hos personer som är mottagliga för tandlossning fördjupas fickorna, sammansättningen av bakterier förändras och de blir svåra att få bort med egenvård.

Forskarintresse för tandlossning och sjukdomar i kroppen

När en tandficka uppstår startar en inflammation som drabbar tandfästet. Inflammationen leder till att vävnaden i tandfästet förstörs, och då talar man om tandlossning – parodontit.

Det är framför allt sambandet mellan detta tillstånd och olika sjukdomar i resten av kroppen som forskningen intresserar sig för. Och en av dessa forskare, som också arbetar som tandläkare på Folktandvårdens specialistklinik i Lund, är docent Daniel Jönsson.

– Vi vet att det är vanligare med hjärt-kärlsjukdom bland personer med tandlossning, parodontit, än bland den övriga befolkningen. Det finns alltså ett samband, men om orsaken är tandstatus eller gemensamma riskfaktorer eller gemensam genetik är svårt att veta. Det ena utesluter heller inte det andra.

Blödande tandkött tecken på inflammation

Ungefär en tredjedel av alla vuxna har tandköttsfickor. Om tandköttet blöder vid borstning är det ett tecken på att det är inflammerat, berättar Daniel Jönsson. Tandlossning är vanligast från 40-årsåldern och uppåt, men redan 20-åringar kan drabbas.

– Historiskt sett har man trott att tandlossning är något man får för sina synders skull. Nu vet vi att oavsett var i världen vi tittar drabbas 5–10 procent av befolkningen av så svår tandlossning att de faktiskt riskerar att tappa tänder.

Anledningen till att det inte finns glasklara forskningsresultat som visar att tandlossning orsakar svår sjukdom i resten av kroppen är att sådan forskning vore oetisk, förklarar Daniel Jönsson.

– Ta till exempel en grupp människor som har parodontit och risk för hjärtinfarkt. Man kan inte förbjuda en kontrollgrupp att söka tandvård och behandla en testgrupp för att undersöka om grupperna får olika lång tid till en eventuell hjärtinfarkt. Det skulle så klart vara djupt oetiskt.

I stället får man exempelvis behandla alla, eller ha en kontrollgrupp som kanske får en lika bra behandling på annat håll. Genom flera studier med olika styrkor och svagheter kan forskarna bygga upp en helhetsbild.

– Det har till exempel gjorts välkontrollerade studier där man har behandlat tandlossning i en testgrupp och sett att inflammation i kroppen minskar och kärlens funktion blir bättre än hos dem i kontrollgruppen.

Fler med tandlossningsfickor hade kärlförfettning 

Daniel Jönsson har nyligen publicerat en studie där man undersökt kärlförfettning i halskärl och sett att personer med tandlossningsfickor hade mer kärlförfettning än de utan tandlossningsfickor.

– Nu går vi vidare med att undersöka om de med tandlossning har en annorlunda, mer inflammatorisk, hjärt-kärlsjukdom jämfört med de som inte har tandlossning.

En annan behandlingsstudie som Daniel Jönsson publicerat har tittat på individer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Där fick testgruppen en behandling som minimerade bakteriemängden i munnen. Behandlingen upprepades sex månader senare.

Bakterieminimerande behandling gav färre försämringar i KOL

– Vi kunde se att den behandlade gruppen fick färre akuta försämringar i sin KOL-sjukdom jämfört med kontrollgruppen. Nu gör vi en annan studie, tillsammans med en grupp i Norge, kring om de med tandlossning har sämre lungfunktion än de utan.

Trots att det alltså är svårt att göra välkontrollerade behandlingsstudier finns det mycket kunskap om att inflammation kring tandfästet kan förvärra sjukdomar i hjärta, kärl och lungor.

Mycket tyder på att bakterier, och delar av bakterier, från munnen ställer till med problem i kroppen – direkt eller indirekt. De kan ta sig från sår i tandköttet rakt in i blodbanan eller ner i lungorna via inandning.

Forskningen inom området har ökat starkt de senaste 15 åren, säger Daniel Jönsson.

– Bakterier i munnen, och vilken betydelse de har, är verkligen ett fält på väg framåt.

Text Linda Swartz

Fler samband mellan munhälsa och hjärt-lungsjukdom:

• En stor svensk studie har visat på samband mellan parodontit och åderförfettning, ateroskleros.
• En annan svensk studie visar att patienter som hade sin första hjärtinfarkt också hade ökad förekomst av tandlossning jämfört med en matchad kontrollgrupp.
• Ytterligare en studie visar att inneliggande patienter med tandlossning löper större risk att drabbas av lunginflammation än patienter utan tandlossning.

Tandhygienistens 5 tips!

Det är extra viktigt för den som lever med hjärt-kärl- eller lungsjukdom att ta hand om mun och tänder. Anders Andersson, tandhygienist på Folktandvården i Skåne, ger sina bästa råd.

1. Håll muntorrhet i schack. Många med kroniska sjukdomar tar läkemedel som försämrar salivutsöndringen. Då bildas mer beläggningar kring tänder och tandkött som kan orsaka inflammation. Det finns olika produkter för att motverka muntorrhet: återfuktande gel med fluor som man smörjer på slemhinna och tandkött inför natten samt sugtabletter eller sprej som ger lindring under dagen. Det går bra att göra egen sprej genom att blanda oliv- eller rapsolja och vichyvatten på en flaska.
2. Borsta tänderna noggrant. Grunden för god munhälsa är givetvis tandborstning morgon och kväll, eltandborste kan vara att föredra för att komma åt en del ytor lite bättre. Borsta i två minuter med två centimeter tandkräm.
3. Gör rent mellan tänderna. För att få tänderna riktigt rena bör du rengöra mellanrummen med en kombination av tandstickor (gärna av plast), mellanrumsborstar och tandtråd. Rengör mellan tänderna före tandborstning på kvällen. Då kommer fluoret i tandkrämen in ordentligt på rena ytor.
4. Skölj med fluor – men inte när du just borstat. Fluorsköljning kan vara ett bra komplement, men i så fall mitt på dagen efter en måltid. Då får tänderna en fluordos tre gånger per dag.
5. Ta proffshjälp. Gå gärna till en tandhygienist två gånger om året som tittar igenom munnen och kollar om du verkligen har fått bort alla bakterier när du borstar.

Text: Linda Swartz