E-ciggen - inkörsport eller rökslutare?

Den första elektroniska cigaretten tillverkades i Kina runt år 2000. Idag finns en uppsjö varumärken och de senaste åren har marknaden för de så kallade e-cigaretterna vuxit i både USA och Europa. Nu tycks även Sverige ha hakat på trenden.

Till utseendet liknar e-cigaretterna de traditionella men drivs av ett batteri istället för glöd och innehåller ingen tobak. Vid insuget skickar batteriet ström till en vätskefylld patron och en rökliknande ånga bildas. Röken kan ha smak av vanlig tobaksrök eller exempelvis jordgubbar, kaffe eller mint beroende på vad patronen fylls på med för typ av vätska. Uppfinningsrikedomen bland valbara smaker är stor. E-cigaretter finns både med och utan nikotin.

Företagen som producerar e-cigaretterna har lyft fram att de elektroniska cigaretterna är betydligt nyttigare än de vanliga cigaretterna eftersom de inte innehåller exempelvis tjära eller andra giftiga kemikalier som finns i de traditionella cigaretterna. E-cigaretterna marknadsförs därför som ett bra alternativ till tobaksrökare som har för avsikt att trappa ner eller sluta helt. Men det finns inte tillräcklig forskning som kan visa på de goda effekterna och av den anledningen har man i Sverige, med stöd av läkemedelslagen, förbjudit försäljning e-cigaretter som innehåller nikotin.

– Eftersom e-cigaretter med nikotin har en farmakologisk effekt måste företag som vill sälja dem ansöka om ett godkännande genom att redogöra för resultat från kliniska studier om hur produkten fungerar och verkar i kroppen, säger Martin Burman, utredare på Läkemedelsverket.

Barbro Holm Ivarsson, psykolog och expert på tobaksprevention, har följt utvecklingen av e-cigaretter och hon delar Läkemedelverkets syn.

– De är visserligen mindre hälsofarliga än de vanliga cigaretterna, men det finns ingen expert som i dagsläget kan rekommendera e-cigaretter. Vi vet helt enkelt för lite om dem, säger hon.

Hon lyfter även fram andra problematiska aspekter kring e-cigaretterna.

– De är till utseendet så lika de konventionella cigaretterna. Det gör att den som övergår till e-cigaretter behåller vanan, vilket kan göra det svårare att sluta att och komma ifrån beroendet. E-cigaretterna kan också vara ett sätt för företagen att rekrytera ungdomar till rökande och nikotinberoende. Att lansera smaker som bubbelgum, popcorn och coca-cola tyder på att tillverkarna inriktar sig på unga, säger Barbro Holm Ivarsson.

Men trots ett säljförbud i Sverige kan e-cigaretterna lätt köpas på internet från utländska företag. Eftersom e-cigaretterna inte innehåller tobak omfattas de inte heller av tobakslagen. Juridiskt finns det därför ännu inget förbud mot att blossa på en e-cigarett där det råder rökförbud. Men den rökliknande ångan från en e-cigarett kan vara hälsovådlig, obehaglig och störande för omgivningen och bland annat krögare har efterfrågat ett tydligare regelverk i frågan för att kunna luta sig mot något när de ska bemöta gäster som vill tända sin e-cigg vid bordet eller i baren.

Att e-cigaretten inte är ofarlig kan man vittna om på Giftinformationscentralen. Från januari till oktober 2013 har man haft 22 förgiftningsfall i samband med e-cigaretter.

– Det har rört sig om symptom som blåsor i munnen, magont, kräkningar, kallsvettningar, diarré och yrsel, säger Emma Petersson, apotekare på Giftinformationscentralen.

I flera av fallen har symptomen uppkommit när personer använt e-cigaretterna enligt anvisningen. Några av fallen handlar om olyckor där bland annat barn lekt med patroner eller påfyllnadsflaskor till e-cigaretterna och fått i sig vätska med nikotin.

– Påfyllnadsflaskorna kan vara riskabla. De innehåller en hög halt nikotin och är dåligt uppmärkta. De har heller ingen barnskyddande kork så barn kan lätt få i sig en stor mängd nikotin. I de fall barn fått i sig nikotinvätska ger vi alltid rådet att åka in till sjukhus, säger Emma Petersson.

Hur e-cigaretterna ska regleras har diskuterats både i EU-parlamentet och inom EUs ministerråd. På nationell nivå försöker myndigheterna reda ut vilka riktlinjer man kan gå ut med och vilken myndighet som ska göra det. Och parallellt med att politiker och tjänstemän funderar på frågan växer e-cigaretternas marknad.

Text: Anna-Karin Andersson

Fakta: Lagar och regler kring e-cigaretten

e-cigaretter omfattas in av Tobakslagen

Eftersom e-cigaretter inte innehåller tobak omfattas de inte av Tobakslagen. Läkemedelsverket anser att e-cigaretter och påfyllnadsvätskor med nikotin ska klassas som läkemedel och för att godkännas som läkemedel i Sverige krävs det bland annat att företaget som lanserar produkten kan visa på effekt, säkerhet och kvalitet. Med tanke på att inga e-cigaretter med nikotin blivit godkända som läkemedel får de inte säljas i Sverige. Ett e-cigarettföretag har överklagat Läkemedelsverkets saluförbud till Förvaltningsrätten i Uppsala, som i oktober 2013 slog fast att ett förbud och eventuella påföljder för försäljningen gäller först då domstolen har dömt i ärendet. Nikotinfria sorter får säljas fritt i Sverige men den marknaden tror man är förhållandevis liten.

Oklara regler kring e-cigaretter

Även på EU-nivå är det oklart vad som gäller för e-cigaretter. EU-parlamentet röstade i oktober 2013 för att e-cigaretterna ska regleras som tobaksprodukter till skillnad från EUs ministerråd som tidigare gått ut med att e-cigaretterna borde regleras som läkemedel. Nu pågår förhandlingar och därefter ska man enas.
Om e-cigaretterna regleras som tobaksprodukter blir det troligen 18-årsgräns, förbud mot reklam, varningstext, beskattning och förbud mot att röka e-cigaretter i rökfria miljöer. Australien har förbjudit e-cigaretter som innehåller nikotin. Brasilien, Singapore och Uruguay har förbjudit alla former av e-cigaretter och även i Kanada är det förbjudet att importera, göra reklam för och sälja e-cigaretter.

Källa: Psykologer mot Tobak och Läkemedelsverket.