"Ett hälsosamt liv behöver inte vara så svårt"

– Det är nästan en pandemi, men den är mera långsamt dödande än corona, säger Janeth Leksell.

Det kan låta självklart att övervikt, högt blodtryck och förhöjda blodfetter påverkar vår hälsa negativt, men det var faktiskt först på 1990-talet som man började pratade om ett djupare samband.

Det metabola syndromet ökar i väst

Det var då begreppet ”metabola syndromet” myntades av WHO, som ett samlingsnamn för de olika symptom som tillsammans markant ökade risken för att drabbas av stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

– Det är faktiskt ganska nytt, att man har börjat prata om det farliga med att bli överviktig, säger Janeth Leksell, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Högskolan Dalarna och Uppsala Universitet.

Det metabola syndromet ökar i hela västvärlden, där många lever ett stillasittande liv med osunda matvanor. Andelen feta svenskar har tredubblats sedan 1980-talet.

Idag har 16 procent av den vuxna befolkningen fetma – motsvarande mer än en miljon människor.

– Vi har en god ekonomi och många av oss kan köpa det vi vill, det finns ju mycket gott i affärerna. Stress kan också vara en bidragande orsak. En ny rapport från Uppsala universitet visar att när vi har suttit hemma och jobbat digitalt under pandemin så har vi också inspirerats att äta bättre och vara ute och gå lite mer, säger Janeth Leksell.

Övervikt - bukfetma triggar igång dåligt kolesterol

Det metabola syndromet börjar ofta med övervikt, och särskilt bukfetma, som triggar igång höga triglycerider (det ”dåliga” kolesterolet), samt högt blodtryck och högt blodsocker.

Tillsammans utgör riskfaktorerna en mycket högre risk för sjukdom än var för sig. Förutom diabetes, hjärtinfarkt och stroke kan det metabola syndromet även öka riskerna för demens, Alzheimers, cancer och depression.

– Det är nästan en pandemi, men den är mera långsamt dödande än corona, säger Janeth Leksell.

Det finns också en risk med domedagsretoriken. Många som lider av till exempel övervikt och högt kolesterol är väl medvetna om att de behöver göra förändringar, men utmaningen kan kännas överväldigande.

Mer pedagogiska i sjukvården

Janeth Leksell menar att sjukvården måste vara mer pedagogisk när det gäller att få människor att lägga om sina vanor.

– Om det kommer en person till vårdcentralen och får veta att hen är överviktig, har högt blodtryck och kanske högt kolesterol – vad får då personen? Jo, kanske på sin höjd ett papper med information med sig hem. Jämför det med när du ska sätta en person på ett läkemedel, då reflekterar man kring vilket läkemedel som passar vilken patient. Det måste vi jobba mycket mer med.

Själv har hon träffat patienter som velat ha hjälp med att söka information för att sedan skapa sina egna metoder, och andra som har velat ha tydliga förhållningsorder. En man sade rakt ut ”jamen, berätta då för mig vad jag ska äta”.

– Han ville ha det väldigt strukturerat, så jag sa ”ja, på morgonen kan du äta en fullkornssmörgås, och så tar du filmjölk med lite nötter på och så dricker du en kopp kaffe”. Och efter några månader hade vederbörande gått ner flera kilo och gjort precis som han blev tillsagd. Jag menar, vi är olika vi människor.

Att röra på sig är en nyckel

Att röra på sig är också en nyckel till att inte drabbas av det metabola syndromet. Janeth Leksell menar att vårdens bemötande är viktigt där också, att skapa en struktur kring vad man kan göra för att komma i form.

Att man utarbetar en plan tillsammans, där målet i början kan vara att gå 1000 steg om dagen i stället för de rekommenderade 10  000 stegen.

– Jag skulle vilja råda alla att börja lite försiktigt. Skriv ner dina framsteg i en dagbok eller bär en klocka som räknar steg, så hittar du den inre motivationen. För utan den så går det ju inte. Och vården ska inte stigmatisera i mötet med patienten, utan ge hopp. ”Du kommer att klara det här, och du kommer att se dina vinster med det.” Och inte bara hota med ”om tio år, om inte du har gjort något åt det här, då får du hjärtinfarkt”. Vem hjälps av att veta det?

Att löpande hålla koll på sina värden

Ett annat sätt att göra livsstilsomläggningen mer positivt laddad är att löpande hålla koll på sina värden – på blodtrycket, kolesterolet och blodsockret – så att man får se framstegen svart på vitt.

– När man går på de årliga kontrollerna och så märker man ”vad bra det här har blivit - vad kul” – då blir man ju triggad att fortsätta. Sen kan det hända något i livet och du kan falla tillbaka, men då vet du ju att ”det här klarade jag förra gången, jag kommer att fixa det den här gången också”.

Text: Karin Svensson