Går det att hjälpa immunförsvaret?

Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet.

Maten som boostar ditt immunförsvar”. ”Gurkmeja – ett gyllene vapen mot inflammation och infektion”. Det vimlar av braskande rubriker och reklambudskap om hur man kan bygga upp sitt immunförsvar med olika mirakelkurer. 

Pandemin har satt fingret på immunförsvaret

Ännu har ingen forskning kunnat visa att enskilda livsmedel ger generellt bättre motståndskraft för alla. Men vad kan locka mer i pandemitider än till synes enkla svar på den riktigt svåra frågan: hur undviker jag att bli sjuk? 

– Coronapandemin har satt fingret på hur individuellt immunförsvaret är. Idag kan vi inte på förhand – genom att lyssna på en patients lungor eller hjärta – säga att ”så här kommer du att reagera”. Och coronainfektionen har visat på det, eftersom det ibland är helt friska människor som hamnar i intensivvård. 

Det säger Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet. Men även om hon betonar att vårt immunförsvar är mer kopplat till våra gener än till våra matvanor, avråder hon inte heller helt från huskurer som gurkmeja, ”superbroccoli” eller vitlök.

– Det är väldigt komplext att studera detta, så jag brukar säga att så länge man inte blir helt ruinerad av olika kurer, då är det okej, säger hon och ger ett exempel:

– En del tror på att börja dagen med att tugga rå vitlök, att det stärker deras immunförsvar och håller dem friska. Det finns inga vetenskapliga belägg för det, men vitlök är ju varken dyrt eller skadligt, så känner man att man håller sig frisk av det så kan man väl fortsätta med det.

Har många samarbetande delar

Det finns mycket kvar att upptäcka om immunförsvaret. Vi är vana vid att tänka på det som en armé av soldater som marscherar runt i vårt blodomlopp, på jakt efter invaderande mikroorganismer att anfalla och besegra.

Men faktum är att kroppens immunsystem består av många olika delar som arbetar tillsammans för att hålla oss friska – ett sorts totalförsvar mot infektion och sjukdom.

– Det finns fysiska barriärer som ska hindra mikroorganismer från att komma in i vår kropp, som huden, slemhinnorna och flimmerhåren i luftvägarna. Och så har vi kemiska barriärer, enzymer och proteiner i våra tårar och vår saliv, och syran i magen och urinen, som är bra på att bryta ner bakterier och virus. En annan barriär är vår normalflora, de goda bakterierna i tarmen, berättar Lena Uller.

”Soldaterna” i blodet, de vita blodkropparna, har förstås också en viktig roll. Det finns många olika sorters vita blodkroppar som har olika funktioner för att tillsammans kunna upptäcka och oskadliggöra inkräktare. 

Det är också vita blodkroppar som skapar de värdefulla antikropparna, för att kroppen ska kunna bekämpa nya infektioner.

Vad är egentligen antikroppar?

– De är proteinstrukturer som bildas av plasmaceller för att känna igen specifika ytämnen på bakterier och virus. En antikropp är som en sorts pusselbit, den har en viss form på sin yta som gör att den pusslar ihop sig med den här mikroorganismen. Och det gör att mördarceller aktiveras som producerar proteiner som dödar bakterien, säger Lena Uller.

Viktigt att reaktionen blir "lagom"

När immunförsvaret upptäcker ett virus eller en främmande bakterie skapas ett immunsvar, en reaktion på infektionen där kroppens försvar kickar igång.

Det är viktigt att den reaktionen blir ”lagom”: tillräckligt stark för att bekämpa sjukdomen men inte så stark att immunförsvaret råkar ge sig på kroppens egna celler. Det är det som händer vid autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, MS och psoriasis. 

– Ett annat exempel på när immunförsvaret orsakar problem är allergi, då kroppen reagerar på ämnen som egentligen är ofarliga, som trädpollen och protein från pälsdjur. Och vid organtransplantation, där immunförsvaret börjar bilda antikroppar mot det främmande organet så att det på sikt kan skadas eller stötas bort. Det är en normal reaktion med då är den inte önskvärd, och därför får man ta immundämpade medel, säger Lena Uller.

Hur påverkas immunförsvaret specifikt av corona­viruset?

– Det vet vi inte ännu fullt ut. Men vi vet att viruset binder till en receptor som i princip finns på alla kroppens celler. Det har också en stark effekt på att aktivera immunceller, som då överproduceras så att man får en massiv immunreaktion, som i det här fallet blir en belastning för kroppen. Eftersom den här receptorn finns på så många celler så kan en komplikation, som någon underliggande sjukdom eller hög ålder, göra att man inte klarar av att hålla den här balansen mellan vad som är ett nyttigt immunförsvar och vad som blir ett dåligt immunförsvar, säger Lena Uller 

Hon menar att det krävs mycket mer forskning för att vi ska förstå exakt hur immunförsvaret fungerar. Målet är att man ska kunna ta fram läkemedel som inte är antibiotika, utan i stället stimulerar kroppens eget försvar på olika sätt.

Hur ska man tänka kring sitt immunförsvar om man har nedsatt hjärt- eller lungfunktion?

– Det är lättare att göra saker för att förhindra infektion än att stärka immunförsvaret. Och det som har störst effekt mot infektioner är ju det vi gör i samhället idag, att vi håller avstånd, inte vistas i inomhusmiljöer med många främmande människor, och så vidare. Det är minst lika viktigt som vad vi äter. 

Text: Karin Svensson

Immunförsvarets  två delar

Immunförsvaret består av två delar: det medfödda och det adaptiva.

• Det medfödda, som också kallas första försvarslinjen, agerar blixtsnabbt mot främmande organismer, antingen genom fysiska eller kemiska barriärer, eller med hjälp av de vita blodkropparna.
• Det adaptiva immunförsvaret, eller andra försvarslinjen, tar längre tid på sig för att ta fram anpassade försvar till virus och bakterier som kroppen inte har stött på förut, men när det är på plats blir man immun mot sjukdomen.