Hjärtsjuka tror att de är friska

– Nu måste informationen till patienterna ses över, vad vi säger och hur vi säger det, säger professor Joep Perk.

Dödligheten i akuta hjärthändelser i Sverige minskar. Samtidigt visar statistik från det svenska hjärt-kärlregistret, Swedheart, att endast var sjätte hjärtinfarktpatient når de fyra viktigaste målvärdena för att undvika ett återinsjuknande: rökstopp, blodtryck, blodfetter och fysisk träning. Statistik visar också på ett minskat deltagande i sjukhusens hjärtrehabilitering.

Nationell studie av kranskärlsopererade

För att ta reda på orsaken till varför så många patienter som behandlats med ballongvidgning, PCI, inte deltar i rehabiliteringsprogram, har Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund genomfört en nationell studie som omfattar en tiondel av alla patienter som årligen genomgår kranskärlsingrepp.
1073 patienter från 29 sjukhus har deltagit i SPICI-studien, Study of Patient Information after Coronary Intervention, och fått besvara frågor om hur de uppfattat informationen från vårdpersonalen, vad de nu vet om kranskärlsjukdom och om och på vilket sätt de tänker förändra sin livsstil.

Majoriteten tror att de är friska

Studien visar att mer än hälften, 57 procent, anser sig vara botade direkt efter ingreppet. Endast hälften av patienterna får rådet att ändra sin livsstil och endast en minoritet säger att de tänker förändra sina levnadsvanor.
Vid återbesöket uppfattar majoriteten, 67 procent, att de fått beskedet att de i grund och botten är friska.

– Vi anade att det låg till på det här sättet, men inte i den här utsträckningen. Det här visar att människor sticker huvudet i sanden och inte förstår att PCI-behandlingen bara är toppen av ett isberg, säger professor Joep Perk, forskningsledare för SPICI-studien.

Brist på kunskap om livsstilsfaktorer

Mer än hälften, 52 procent, anser att orsaken till kranskärlssjukdomen beror på ärftliga faktorer. Livsstilsfaktorer som mat, motion och rökning uppfattas av patienterna som klart mindre viktiga faktorer bakom hjärt-kärlsjukdomen.

– Patienterna tror att det främst är ärftlighet och ålder som orsakar förträngningarna, trots att 80 procent av alla kranskärlssjukdomar är livsstilsrelaterade. Det finns en klar brist på kunskap om bakomliggande faktorer till varför man insjuknat, det brister i information från vården och därmed får man också bristande effekt på livsstilsförändringar. Har man inte kunskapen om hur man förändrar sin livsstil så vet man ju inte vad man ska göra åt den, säger Joep Perk.

– Min slutsats är att det finns betydande vinster att göra genom att ge bättre information, att ge människor verktyg att ändra sin livsstil så att förträngningsprocessen och hjärtsjukdomen kan bromsas upp.

Utbilda vården

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund ska nu ta kontakt med Socialstyrelsen och Svenska Cardiologföreningen för att tillsammans med dem utvärdera vad SPICI-studien kan bidra till i vården efter ett kranskärlsingrepp.
– Vården kanske behöver få in pedagogisk kompetens, utbildare som lär oss hur man ska lära ut livsstilsförändringar. Forskningsmässigt vet vi att livsstil är minst lika viktigt som läkemedel för kranskärlspatienter, säger Joep Perk.

Går det att uppskatta hur många patienter som kan räddas?

– Ja, om man får en förbättrad information om hjärtrehabilitering som leder till bestående livsstilsförändringar då finns det flera hundra liv som står på spel varje år, säger Joep Perk.
– Man blir aldrig för gammal för att göra någonting åt sin livsstil eftersom åderförfettning är en process som sker dag för dag.

Text och foto: Magnus Östnäs

Läs Hjärtsjuka tror att de är friska (SPICI-studien) som pdf

Fakta: SPICI-studien

1073 PCI-behandlade besvarade enkätfrågor om hur de uppfattat informationen från vården, vad de vet om kranskärlsjukdom och hur de tänker förändra sina levnadsvanor.

Vid återbesöket, 6-8 veckor efter ingreppet hade patienterna följande uppfattning om informationen:

• 38 % att de var friska och bara behöver mediciner.
• 29 % att de var friska men behöver ändra livsstil.
• 27 % att de inte är friska och behöver förändra livsstilen.

Information

• Sju av tio, 71 %, fick inte information tillsammans med en anhörig eller närstående trots att de nationella riktlinjerna säger att det är det bästa informationssättet.
• 35 % önskar mer information från vårdpersonalen om hur de ska undvika och förebygga framtida hjärtbesvär.
• 71 % av de tillfrågade uppger att de fick råd och uppmaningar av personalen om hur de ska förebygga framtida hjärtbesvär.

Motion

• 31 % uppger att de är mer fysiskt aktiva efter ballongvidgningen än före.
• 57 % uppger att de är lika fysiskt aktiva.
• 12 % är mindre fysiskt aktiva efter.

Kunskap om sjukorsak

Patienterna angav:

• Ärftlighet: 52 %
• Stress: 45 %
• Ålder: 41 %
• Kost: 31 %
• Tobaksbruk: 25 %
• Motionsvanor: 22 %