Kopplingen mellan KOL och hjärtsjukdom

Ulf Nilsson har en bakgrund som sjuksköterska på hjärtintensiven vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå där han jobbat i drygt 20 år.

Han disputerade 2017 i kardiologi och intresset har hela tiden varit multisjuklighet, att patienter ofta har flera olika sjukdomar och att det verkar finnas ett samband mellan sjukdomarna.

KOL-patienter har ofta benskörhet, diabetes och hjärtsjukdom

När det gäller KOL-patienter vet man att de ofta också kan ha till exempel benskörhet, diabetes, muskelsvaghet, metabolt syndrom och hjärtsjukdom.

- Sambandet mellan KOL och kardiovaskulär sjukdom är komplext, säger Ulf Nilsson. Tobaksrökning utgör en gemensam och viktig riskfaktor för båda sjukdomsgrupperna. Men i vilken utsträckning och på vilka sätt dessa tillstånd för övrigt samverkar med varandra är fortfarande till stora delar oklart.

Tidigare forskning visar hjärtpåverkan

Tidigare forskning har visat en högre förekomst av nästan alla undersökta kardiovaskulära sjukdomar, liksom en markant ökning av andelen nya fall av kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och förmaksflimmer hos personer med KOL.

- I litteraturen finns även beskrivet ökad förekomst av EKG-förändringar hos patienter med KOL, framför allt individer med svår KOL, säger Ulf Nilsson. Hos de patienter som sökt för exacerbationer, akuta försämringar i KOL, har man även sett att takykardier och högersidig hjärtpåverkan är vanligt.

KOL är en inflammatorisk sjukdom

En teori som också stöds i genomförda studier är att en allmän inflammation i kroppen kan vara en gemensam länk mellan dessa sjukdomar.

KOL är en inflammatorisk sjukdom och man vet att det bildas ämnen i lungorna som kan spilla över till andra delar av kroppen och till exempel bidrar till inflammatoriska processer i kärlväggarna, vilket i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdom.

Ny forskning försöker hitta varningssignaler

Det forskningsprojekt Ulf Nilsson driver just nu handlar om att försöka hitta de signaler i kroppen som förvarnar om att personer med KOL också löper risk att utveckla ischemisk hjärtsjukdom.

- Syftet med projektet är att få kunskap om betydelsen av ischemiska EKG-förändringar och olika biomarkörer hos personer med KOL kan ge underlag för diagnostiska algoritmer med mål att kunna identifiera personer med KOL som löper ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Troponin frisätts när hjärtmuskeln skadas

Man tittar bland annat på EKG-förändringar och olika markörer i blodet. Troponin är ett ämne som frisätts när hjärtmuskeln skadas och det är också något man mäter vid misstänkt hjärtinfarkt.

Ulf Nilssons forskargrupp mäter nivåer av troponin mycket lägre än de man använder som gräns för ischemisk hjärtsjukdom.

- Det vi ser, och som också visats i andra studier, är att personer med KOL som har lätt förhöjda nivåer av troponin verkar ha en sämre överlevnad än de som inte har troponin i blodet.

Använda EKG och blodprov för att identifiera risk

Man mäter även ett flertal andra biomarkörer som signalerar om en inflammatorisk process pågår i kroppen. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna genom EKG och blodprover tidigt ska kunna identifiera de KOL-patienter som löper förhöjd risk att drabbas av andra sjukdomar.

- Det är viktigt att se patienten som helhet och beakta att man kan ha flera sjukdomar samtidigt. När en person med KOL försämras behöver det inte vara en exacerbation, det kan handla om en mindre hjärtinfarkt.

Saknas kunskap om kardiella biomarkörer

Nationella och internationella riktlinjer för utredning och behandling av KOL anger redan i dag att kardiovaskulära riskfaktorer och samsjuklighet ska beaktas för att man ska kunna sätta in förebyggande behandling och förbättra prognosen. 

- Men det saknas fortfarande kunskap om kardiella biomarkörer som kan bidra till att man tidigt kan identifiera personer med KOL som löper ökad risk att också drabbas av kardiovaskulär sjukdom. Med ökad kunskap kan vi förhoppningsvis minska sjukdomsbördan, öka livskvaliteten och överlevnaden i framtiden. 

Forskning inom OLIN-studien - nu även Scapis

Ulf Nilssons forskning har hittills bedrivits inom Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) KOL-studie som har följt deltagare under 11 års tid, men kommer framöver även innefatta studien SCAPIS-Umeå.

I SCAPIS har det gjorts ett stort antal tester, bland annat spirometri med reversibilitetstest, sömnapné-screening och oral glukosbelastning.

När det gäller SCAPIS-Umeå har en stor andel av deltagarna sedan tidigare blodprover lagrade i Biobanken Norr. Detta ger stora möjligheter att analysera och jämföra blodprover från förr och nu och kunna se olika typer av samband.

Text: Ulrika Juto

Fakta om KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, innebär en kronisk luftvägsförträngning.

I världen har cirka tio procent av befolkningen KOL, men variationerna mellan olika länder är stora.

I Sverige uppfyller närmare 50 procent av de äldre rökarna kriterierna för KOL.

Många som har KOL är inte upptäckta. Uppskattningsvis 70 till 80 procent av alla personer med KOL i befolkningen är inte diagnosticerade. Det är vanligt med följande symtom:

• Andfåddhet vid ansträngning
• Hosta med slem
• Väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning
• Återkommande infektioner i luftvägarna
• Viktnedgång
• Svullna fötter.

Diagnosen ställs med spirometri som visar hur lungorna fungerar. En spirometrimätning visar hur mycket luft du kan blåsa ut och hur fort du kan blåsa ut luften.

Undersökningen görs efter inandning av ett läkemedel som vidgar luftrören. Det kallas reversibilitetstest.

Lungröntgen görs för att utesluta andra sjukdomar. EKG tas också för kontroll att hjärtat inte är påverkat. KOL indelas i fyra stadier:
1. Förstadium
2. Lindrig
3. Medelsvår
4. Svår.