Kosten kan dämpa farlig inflammation

Fram till mitten av 1980-talet ansågs åderförkalkning och hjärtinfarkt enbart bero på fettinlagring i blodkärlen, något som i sin tur antogs orsakas av ett för högt intag av mättat fett.

Idag vet man att sjukdomsutvecklingen beror på att det också pågår en inflammation i blodkärlen. Lena Jonasson, kardiolog och professor vid Linköpings universitet, var en av de forskare som under 80-talet undersökte blodkärl och upptäckte att placken inte bara innehöll kolesterol utan också aktiverade celler från immunförsvaret.

– Placken måste inte täppa till kärlet särskilt mycket för att vara farlig, vilket man trodde förut. Det är graden av inflammation som avgör om placken brister och bildar blodproppar, säger Lena Jonasson. Det har man sett när man studerat mänsklig vävnad.

Graden av inflammation påverkas av livsstilsfaktorer

Den här typen av inflammation känns inte i kroppen men kan påvisas genom olika typer av blodprov, bland annat så kallad högkänslig mätning av CRP.

Graden av inflammation i kroppen påverkas av flera livsstilsfaktorer. Rökare och personer som inte motionerar och sitter mycket stilla har högre nivåer av olika inflammationsmarkörer i blodet. Även stress, övervikt och kostintaget spelar roll för hur mycket inflammatoriska ämnen som bildas i blodet och kärlväggarna.

Lena Jonasson berättar om en studie i New York där deltagarna fick äta enbart typisk västerländsk skräpmat med stor andel snabba kolhydrater och mättat fett i form av exempelvis hamburgare, pommes frites och läsk.

– Deltagarna fick förhöjda nivåer av endotoxiner, gifter från bakterier, och ökad inflammation i blodet.

Skräpmat ökar alltså graden av inflammation, men finns det mat som har förmåga att dämpa den inflammatoriska processen?

– Det verkar som att vissa livsmedel har den effekten. Bland annat har forskning visat att personer som intar mycket fleromättade fettsyror från till exempel olivolja och valnötter får en sänkning av inflammationsmarkörer i blodet jämfört med dem som bara äter mättat fett, säger Lena Jonasson.

Kost med anti-inflammatorisk effekt

Frukt, nötter och grönsaker, som innehåller så kallade fytokemikalier har antiinflammatorisk effekt. Fytokemikalier är mikronäringsämnen, färgpigment, som till största delen sitter i skalet och ger växten färg och smak samt skyddar mot UV-strålning. Det finns flera tusen olika sorters fytokemikalier. Två stora grupper fytokemikalier är kartenoider och flavonoider. De gula och röda kartenoiderna finns inte bara i frukt och grönsaker utan även i exempelvis äggula och lax.

Flavonoider tillhör gruppen polyfenoler. De finns i bland annat lök samt mörkröda och blå bär.

Ät mat med många olika färger varje dag

Det är bra att få i sig så många färgpigment som möjligt. En enkel regel är att försöka äta mat med många olika färger varje dag. Ämnena förstärker varandras effekt. Det är därför ingen god idé att plocka ut ett färgämne och äta mycket av det. Variera istället.

– Ibland frigörs mer av det nyttiga pigmentet när födoämnet hettas upp. Det nyttiga ämnet lykopen i tomat är till exempel mer tillgängligt efter upphettning, berättar Lena Jonasson.

För att få i sig många av de nyttiga ämnena är det därför bra att äta både råa och tillagade frukter, bär och grönsaker. Att äta lite fett ökar också upptaget i kroppen eftersom en del av färgpigmenten är fettlösliga.
Vitamintabletter innehåller överhuvudtaget inte några fytokemikalier. Kanske är det en förklaring till varför de i princip inte visat sig ha några positiva hälsoeffekter.

TEXT: Ulrika Juto

FAKTA: Nyttiga färgämnen

• Blått och lila – antocyanin: Finns i blåbär, björnbär, svarta vinbär och vindruvor.
• Mörkt rött – antocyanin: Finns i körsbär, hallon och smultron.
• Rött – lykopen: Finns i alla typer av tomatprodukter och vattenmelon.
• Gult och orange: Finns i morötter, aprikoser, mango, apelsiner och persikor.
• Grönt – Klorofyll, sulforafan: finns i gröna bladgrönsaker som spenat, broccoli och brysselkål.
• Vitt – Sulfider och flavonoider: Finns i lök, vitlök och äpplen.

KÄLLA: Supermat, Helena Nyblom.