Livet efter hjärtstopp
Personer som överlevt ett hjärtstopp upplever att livskvaliteten förbättras under de första sex månaderna. Deras fysiska hälsa var påverkad i högre grad än den psykiska visar ny forskning.
Ing-Marie Larsson, specialistsjuksköterska intensivvård, doktorand, Akademiska sjukhuset samt Ewa Wallin, specialistsjuksköterska intensivvård, doktorand, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Ett plötsligt hjärtstopp drabbar drygt 10 000 personer årligen i Sverige. Rutinbehandlingen är intensivvård i respirator och nedkylning till 32-34°C under 12-24 timmar efter lyckad återupplivning. Nedkylningen används för att skydda hjärnan.
Vid Akademiska sjukhuset, Länssjukhuset i Gävle och Falu lasarett har under tiden 2008-2012, 54 personer som överlevt ett hjärtstopp och som kylbehandlats deltagit i en uppföljningsstudie.
De fick under sex månader besvara enkäter om sin livskvalitet, livstillfredsställelse, oro, depression och kognitiva förmåga vid flera tillfällen. Materialet resulterade i två artiklar som finns publicerade i tidskiften Rescuscitation.
Resultatet från studierna ger nya insikter om återhämtningsprocessen efter hjärtstopp och bekräftar att förbättringar i kognitiv funktion, fysisk och psykisk hälsa pågår flera månader efter utskrivning från sjukhus.
Hos hjärtstoppsöverlevaren är det vanligt med lätta till måttliga kognitiva funktionsnedsättningar såsom minne, koncentration och slutledningsförmåga. Vid en månad efter hjärtstoppet sågs dessa funktionsnedsättningar hos 40 procent av deltagarna.
Flera av dessa nedsättningar hade minskat vid sex månader men hos några personer (11%) finns det fortfarande tydliga svårigheter med framförallt närminnet och att räkna. Dessa nedsättningar är inte alltid synliga hos personen under tiden på sjukhuset utan märks först när personen återgår till vardagen och arbetslivet. Det kan innebära att det kan vara svårt att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter såväl som uppgifter i vardagen.
Det vi såg i studien var att livskvaliteten hos hjärtstoppsöverlevarna ökade från att personerna skrevs ut från sjukhuset, till sex månaderna efter hjärtstoppet. De rapporterade att de hade en god livskvalitet efter sex månader och det skiljer sig inte från folk i allmänhet.
Vad som också framkom var att livskvaliteten upplevdes som god, men att den inte var samma som innan hjärtstoppet. Hjärtstoppsöverlevarna rapporterade att det var mer fysiska besvär än psykiska besvär som påverkade deras livskvalitet.
De fysiska besvär som förekom var framförallt inom förflyttningar och rörlighet, men även dessa besvär förbättrades med tiden. Fysiska begräsningar är inte alltid tydliga under vårdtiden på sjukhuset, utan blir mer märkbara i hemmiljön där hiss, och andra hjälpmedel saknas. Oro och depression förekom endast i mindre utsträckning men det fanns ett samband mellan oro och depression och påverkan på livskvalitet. Det fanns även en tendens att oron ökade första tiden efter utskrivning från sjukhuset. Det är svårt att undersöka en grupp som hastigt insjuknar och vi kan inte utifrån denna studies resultat jämföra med hur hjärtstoppsöverlevaren skulle ha skattat sin livskvalitet, fysiska och kognitiva funktion före hjärtstoppet.
Studiernas resultat ger dock en viktig information om hur hjärtstoppsöverlevaren skattar sin funktion just nu. De visar att tid är en viktig faktor vid återhämtning efter hjärtstopp och detta ska tas med i vården och informeras om till patienter och närstående.
Kanske vården måste skapa rutiner för att "upptäcka" och ta hand om hjärtstoppsöverlevarna. Vården och uppföljningen bör innefatta hjärtsjukvård, neurologi, rehabilitering och stöd.
Text:
Ing-Marie Larsson, specialistsjuksköterska intensivvård, doktorand, Akademiska sjukhuset.
Ewa Wallin, specialistsjuksköterska intensivvård, doktorand, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Fakta: Efter hjärtstoppet
Livskvalitet är enligt The World Health organisation (WHO) "Den upplevda känslan av fysisk och psykisk hälsa samt tillfredställelsen med den sociala situationen". En hälsorelaterad livskvalitet används för att visa hur sjukdom och ohälsa påverkar livskvalitet.
Kognitiv funktion definieras som uppfattningsförmåga, förnimmelse eller i vid bemärkelse förstånd. Det innefattar hjärnfunktioner som tänkande, perception, uppmärksamhet, minne och språk, även förmågan att kunna sålla, prioritera och planera effektivt samt hämma inadekvat eller irrelevant beteende.
Mer läsning
Health-related quality of life improves during the first six months after cardiac arrest and hypothermia treatment
Larsson IM, Wallin E, Rubertsson S, Kristofferzon ML. Resuscitation. 2014 Feb;85(2):215-20. doi: 10.1016/j.resuscitation.2013.09.017. Epub 2013 Oct 2).PMID: 24096198.
