Målet: Färre hjärtstopp på sjukhus

Av de 2 400 patienter som varje år drabbas av plötsligt hjärtstopp på svenska sjukhus räddas en tredjedel till livet.

Det är en betydligt högre andel än för bara tio år sedan, men fortfarande finns mer att göra. Både för dem som drabbas, och inom det förebyggande arbetet.

Det konstaterar Anna Thorén, forskare, kardiolog och klinisk fysiolog vid Danderyds sjukhus där hon under några år även ledde arbetet med hjärt-lungräddning.

– I ljuset av att dessa patienter drabbas av hjärtstopp bokstavligt talat framför våra ögon och med omedelbar tillgång till avancerad medicinsk behandling måste vi ställa oss frågan – vad kan göras för att öka överlevnaden ytterligare?, säger Anna Thorén.

Större fokus på det förebyggande arbetet

Hjärtstopp på sjukhus kommer i de flesta fall inte som en blixt från en klar himmel.

Tidigare studier har visat att en majoritet av patienterna visar försämring när det gäller sådant som andningsfrekvens, hjärtfre­kvens, blodtryck och medvetandegrad, i upp till två dygn innan hjärtstoppet inträffar.

Mot bakgrund av detta har det förebyggande arbetet fått ett allt större fokus.

Mobila intensivvårdsgrupper

Som ett led i det förebyggande arbetet infördes under tidigt 2000-tal mobila intensivvårdsgrupper (MIG-team), bestående av läkare och sjuksköterska från intensivvårdsavdelningen, på svenska sjukhus.

Dessa har till uppgift att tidigt identifiera kritiskt sjuka patienter på vårdavdelning så att de snabbt kan få de insatser som krävs för att inte bli sämre.

– Identifierar vi svårt sjuka patienter tidigt och då sätter in adekvata resurser har vi en chans att vända förloppet och undvika ytterligare försämring, som i värsta fall leder till hjärtstopp. Det är oerhört viktigt. MIG-teamen fungerar som ett skyddsnät för patienter på vårdavdelningar som är allvarligt sjuka eller löper risk att försämras, säger Anna Thorén.

Ny studie med finansiering av Riksförbundet HjärtLung

I den studie Anna Thorén genomför våren 2023 med finansiering av Riksförbundet HjärtLung tittar hon tillsammans med en grupp forskare på patienter som har bedömts av ett MIG-team inom 24 timmar före hjärtstopp. Hypotesen är att en sådan bedömning är förenad med ökad chans till överlevnad.

– Datainsamlingen pågår just nu. Vi har ännu inte hunnit genomföra några analyser, men har identifierat vissa mönster som vi sannolikt kommer kunna använda oss av i framtida rekommendationer avseende det förebyggande arbetet i syfte att ytterligare förbättra patientsäkerheten, säger Anna Thorén.

Extra övervakning av riskpatienter

Något som gör skillnad vid hjärtstopp är extra övervakning av patienten just innan och när det inträffar. Det ökar chanserna till överlevnad.

– De patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus är ofta allvarligt sjuka. Men det kan också vara så att det kommer mer plötsligt och utan att patienten visat tecken till successiv försämring, vilket ofta är fallet vid till exempel en underliggande hjärtsjukdom. Det är viktigt att vi lär oss mer om hur vi ännu bättre kan identifiera riskpatienter som behöver extra övervakning, säger Anna Thorén.

Väletablerade rutiner - specialtränade akutteam

När hjärtstoppet är ett faktum finns väletablerade rutiner som träder i kraft.

Hjärtstartare finns på alla avdelningar på sjukhus och all personal på sjukhuset är utbildad i hjärt-lungräddning. De specialtränade akutteamen larmas omedelbart.

– Grunden för all hjärtstoppsbehandling, både på och utanför sjukhus, är att hjärtlungräddning påbörjas omedelbart och pågår med god kvalitet och så få avbrott som möjlig samt att defibrillering sker så snabbt som möjligt i de fall det är indicerat, säger Anna Thorén. Vi arbetar enligt nationella riktlinjer för hjärt-lungräddning, som i sin tur är framtagna med utgångspunkt i de europeiska riktlinjerna.

Ibland omöjligt att häva ett hjärtstopp

Patienter som vårdas på svenska sjukhus är i dag överlag väldigt sjuka och har ofta flera underliggande sjukdomar, något som försämrar prognosen i samband med hjärtstopp.

I vissa fall är den underliggande sjukdomen hos patienten så allvarlig att det är omöjligt att undvika hjärtstopp, eller att häva det, även om patienten får bästa tänkbara omhändertagande.

Men Anna Thorén ser samtidigt en klar möjlighet till förbättring av det förebyggande arbetet.

Den vill hon ta vara på, och utveckla.

– Forskning kring hjärtstopp på sjukhus är ett jättestort område. Kan jag bidra till att lägga en liten del av det pussel som kan förhindra att patienter drabbas av hjärtstopp, och som förbättrar chanserna för dem som drabbas att överleva, så känns det otroligt viktigt.

Text: Jenny Damberg

Forskning tack vare register

• Data hämtas ur Svenska hjärt-lungräddningsregistret som har funnits sedan 1990. Syftet med registret är att kartlägga förloppet och undersöka svaga länkar i den kedja som räddar liv vid hjärt-lungräddning. Med hjälp av registerdata kan man ta reda på hur olika delmoment kan optimeras för att öka chanserna för återupplivning efter hjärtstopp.
• Ambitionen är att alla fall där HLR har påbörjats ska registreras, och i dags­läget rapporterar samtliga svenska sjukhus in till registret. Det som registreras är uppgifter om patienten, omständigheter kring hjärtstoppet och vilka insatser som gjordes och när. Patienter som överlever följs upp så att man får in data om hur de mår och fungerar efter återupplivningen.
• Registerdata visar att under de senaste cirka 30 åren har överlevnaden efter HLR ungefär tredubblats.
• Anna Thorén är en av de forskare vars studier är möjliga tack vare detta register.

Källa: Shlr.registercentrum.se