Med syrgas får kroppen vila

Efter ett antal telefonsamtal, några mejlkontakter på datorn och en avklarad kontroll av en patient, är det dags för Margit Mohlin att låta sig intervjuas.
Tillsammans med kollegan Lottie Landenfeldt Gestré och överläkare Michael Runold ingår hon i sjukhusets syrgasteam.

Liknande enheter finns på alla större orter i landet.

– Alla måste ha remiss hit. Sedan är det vi i syrgasteamet som tar hand om patienterna. Allt från prover, rådgivning, recept och beställning av tillbehör. Ibland ringer våra patienter hit bara för att få prata lite om sin syrgas och berätta hur de mår. Med oss kan de prata om allt.

Majoriteten av syrgaspatienterna har KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Därefter kommer palliativ behandling på grund av spridd cancer i lungorna.

Andra indikationer är pulmonell hypertension (PAH), lungfibros och svår hjärtsvikt.

På syrgasenheten synas först allmäntillståndet. Patienten måste vara i en stabil fas i sin sjukdom för att man ska kunna bedöma om hemsyrgasbehandling.

Det är absolut rökfrihet som gäller.

Blodgasprov visar hur lungorna syresätter blodet

Med hjälp av ett blodprov analyseras blodgaserna. Blodgaserna visar bland annat på syrgas- och koldioxidhalten i blodet, det vill säga hur lungorna syresätter blodet.

– Syrgas hjälper inte mot andfåddhet, men man får upp konditionen, Kroppens organ får vila och återhämta sig från den stress det innebär att inte få tillräckligt med syre. För de KOL-patienter som behöver syrgas, är detta den bästa medicinen. Inget läkemedel i världen kan konkurrera med syrgas vad gäller överlevnad.

Syrgas ordineras av läkare

Eftersom syrgas är ett läkemedel måste syrgasdosen ordineras av läkare. När det är dags att åka hem får patienten med sig en syrgasutrustning. Det finns olika alternativ som prövas mot behovet för den enskilde patienten.

– Samma syrgasutrustning passar inte för alla patienter, påpekar Margit Mohlin. Olika människor har olika behov och utrustningsbehoven kan skifta över tid för samma patient.

Utprovningen av syrgas görs oftast på den syrgasmottagning man tillhör. Patienterna och deras anhöriga får också information om skötsel och säkerhetsföreskrifter som gäller vid all syrgashantering i hemmet.

Överlevnaden fördubblas med syrgas

Vid slutet av intervjun tar Michael Runold, läkare i syrgasteamet i Solna, en paus mellan dagens behandlingspass. Han har dagens jour och som lungkonsult måste han finnas till hands på alla sjukhusets avdelningar.

– Studier visar att överlevnaden fördubblas om patienten får kontinuerlig syrgas under minst 16 timmar per dygn. Ämnesomsättningen fungerar bättre, det bildas mindre skadlig koldioxid i kroppen, man får färre organskador och allmänsymtomen förbättras. KOL är en multisjukdom så till vida att den kan påverka många organ i kroppen, säger Michael Runold.

Alla som uppfyller kraven för syrgas får behandling, försäkrar Michael Runold.

Ojämlikhet vid prioriteringen av patienter med KOL

Men han är bekymrad över bristen på lungspecialister i landet och han tycker det finns en ojämlikhet när det gäller prioriteringen av patienter med KOL.

Syrgasteamet på Karolinska universitetssjukhuset saknar till exempel de nya bärbara lätthanterliga batteridrivna utrustningarna.

Medan till exempel Örebro, Blekinge, Uppsala och Västra Götaland satt mobila utrustningar i system, har man ännu inte fattat beslut om att införa dem i Stockholms läns landsting.

– De nya batteridrivna mobila utrustningarna gör det ju möjligt för patienten att enklare kunna röra sig, säger Michael Runold.
– KOL är en patientgrupp som stadigt ökar, men som på grund av sina andningsproblem inte alltid är så duktiga på att föra sin talan.
– Det är inte jämlik sjukvård att en svårt sjuk KOL-patient inte ska få samma sjukvård som andra patienter.

Text: Birgit Andersson
Foto: Magnus Östnäs