Motion håller fönstertittarsjukan i schack
Många äldre är drabbade av benartärsjukdom. De flesta märker ingenting, men en del får fönstertittarsjuka, smärtor i benen när de går. Trots det bör man försöka gå så mycket som möjligt, motion är bästa medicinen.
Nära 20 procent av den äldre befolkningen lever med benartärsjukdom. Att folksjukdomen är ganska okänd är inte så konstigt, de flesta saknar symtom.
Smärtan beror på förträngningar
Men för var femte gör sig sjukdomen påmind på grund av smärtor i benen. Smärtan beror på förträngningar i pulsådrorna på grund av åderförfettning.
När blodet inte kan komma fram ordentligt får musklerna inte tillräckligt med syre och då känner man ett behov av att pausa.
Några kan gå en hel kilometer innan det gör ont medan andra får känningar efter en kort promenad till brevlådan.
Den som befinner sig i stan kanske blir stående framför ett skyltfönster en stund, därav namnet på symtomet, fönstertittarsjuka.
Viktigt att söka vård och behandling
– Att gå till doktorn och se till att vända livssituationen är jätteviktigt, säger Joachim Starck, överläkare vid Västerviks sjukhus.
De drabbade har troligen också åderförfettning på fler ställen i kroppen. Samma typ av blodådror går nämligen även till hjärtat och hjärnan.
– Risken för en för tidig död är faktiskt ganska hög för patienter med benartärsjukdom även om symptomen kanske inte känns lika oroväckande som kärlkramp eller en TIA (transitorisk ischemisk attack).
Livsstilsfaktorer och ärftlighet ökar risken
Högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, övervikt, stress och ärftlighet ökar risken.
På vårdcentralen får man ofta mediciner som sänker blodtryck och blodfetter, samt hjälp med rökstopp och förslag på hur man kan börja motionera.
Stavgång i grupp effektivt
– De flesta blir bättre om de promenerar. Stavgång i grupp har visat sig mest effektivt. Bara genom att försöka gå vidare fast det gör ont och stramar i vaderna förbättrar blodcirkulationen. Med tiden märker man en symptomlindring, säger han.
Kroppen kan bilda nya blodkärl runt kärlet med stoppet, men då krävs rörelse.
– Det är ju så att blir det stopp på E4:an så kör man runt. Vi har en massa små blodådror också, och de kärlen blir faktiskt större av motion, vilket syns på röntgen. Dessutom utvecklar musklerna en annan tolerans för att jobba med mindre syre, säger han.
Benartärsjukdom drabbar äldre
Benartärsjukdom är ingenting som drabbar yngre människor. Det är väldigt ovanligt under 50 års ålder och de som opereras är i snitt över 70 år. Men ett stort problem är alltså att de flesta inte vet att de är drabbade.
– Samtidigt är sjukdomen lätt att diagnostisera genom att man tar blodtrycket både i arm och vid ankeln, säger Joachim Starck.
För vissa kan det gå så långt att man får ont även vid vila, kritisk ischemi. Då är det vanligt med svårläkta sår på fötterna eller utveckling till kallbrand.
De flesta som diagnostiseras med fönstertittarsjukan är män, men Joachim Starck och hans kollegor misstänker ett mörkertal bland kvinnor.
Kritisk ischemi är nämligen vanligare hos kvinnor, så det skulle kunna vara så att kvinnorna inte upptäcks av vården förrän det har gått riktigt långt.
– Det kan vara så att karlarna rör sig mer och märker tidigare att de inte kommer så långt, medan kvinnorna oftare tycks begränsa sin aktionsradie. Men minskar man sin fysiska aktivitet riskerar sjukdomen gå längre innan man söker vård.
Ballongvidgning vanligt
Som kärlkirurg är Joachim Starck van vid att operera benartärsjukdom. Den vanligaste formen av operation är att man vidgar upp förträngningen med en ballong.
Ibland kan förträngningar stora som en nagel, ha lagt sig på tvären i kärlet – och då blir det ofta bra med så kallad kateterburen operation, förklarar han.
– Andra gånger kan stoppen vara långa och besvärliga, som stopp hela vägen från ljumsken ner till knät. Då gör man ibland en öppen bypass, säger han.
Krävs livsstilsförändringar och medicinering
Direkt efter operation förbättras blodcirkulationen. Problemet är att operationen är en kortsiktig lösning. Risken är stor att man hamnar på samma dåliga nivå igen.
Men ibland måste man operera för att patienten ens ska kunna påbörja fysisk aktivitet.
– Man måste bromsa åderförkalkningssjukdomen och det gör man inte med enbart operation. Då krävs det livsstilsförändringar och bra medicinering. Det vi gör kirurgiskt är bara en del i behandlingen av en sjukdom som får betraktas som systemisk, alltså att den drabbar många delar av kroppen, säger Joachim Starck.
Text: Maja Lundbäck