Motion viktigast för långt liv

År 1997 gjordes en bred hälsoundersökning bland de som då var 75 år i Västerås. Man noterade bland annat tidigare sjukdomar, gjorde tester av den fysiska kapaciteten, tog blodvärden, EKG och mätte och vägde de drygt 400 män och kvinnor som deltog i undersökningen.

– Vi blev intresserade av att göra en uppföljning efter 15 år för att ta reda på vilka faktorer som påverkar överlevnaden, säger John Öhrvik, professor vid Karolinska Institutet.

Av de individer som deltog i studien som 75- åringar levde ungefär hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen vid 90 års ålder. I korthet har John Öhrvik och hans forskarteam jämfört de överlevandes hälsouppgifter med de som avlidit för att se vad som påverkar att vi blir gamla. Resultatet överraskade. Det visade sig att god förmåga vid cykelarbetsprovet var den klart starkaste faktorn för överlevnad hos männen.

– Vi hade förväntat att konventionella riskfaktorer som rökning, dåliga kolesterolvärden, övervikt och högt blodtryck skulle ha störst betydelse för om vi gamla, men fyndet talar för att vår fysiska form vid 75 år är det som främst påverkar sannolikheten att leva länge, säger John Öhrvik.

Även kvinnor gynnas av att ha bra kondition för att bli gamla men den faktorn stack inte ut lika mycket som för männen. Bland kvinnorna såg man istället ett förhöjt antal vita blodkroppar i blodet, vilket visar på en låggradig inflammation, var en betydande riskfaktor för att dö före 90.

Av studien kan man dra flera intressanta slutsatser enligt John Öhrvik. En är att sjukvården borde testa fysiken mer rutinmässigt hos personer efter pensionsåldern och i ännu större utsträckning uppmuntra till att röra på sig eftersom konditionen är så avgörande för överlevnaden. En annan är att ta hänsyn till vad som påverkar en god ålderdom beroende på kön.

– Det saknas forskning om äldre kvinnor. Det måste vi ändra på. Vi kan inte dra slutsatser om kvinnor utifrån forskning på män, konstaterar John Öhrvik.

Värt att lyfta fram är också att det som påverkar om vi blir gamla skiljer sig beroende på var i livet vi befinner oss. För en 40-åring kan det exempelvis mycket väl vara viktigare att minska på ett för stort midjemått eller behandla sitt för höga blodtryck för att öka sannolikheten att bli gammal. Men för den som redan nått över 70 tycks alltså ett bra flås vara bästa garantin för att nå högt upp i åren.

– Och det är aldrig för sent att börja röra på sig. Om du har någon sjukdom som påverkas av fysisk ansträngning ska du fråga din läkare om råd om vilken träningsform och tempo som kan passa dig. Men alla gynnas av att ha god kondition.

Text: Anna-Karin Andersson

I vilken form är du? Testa själv!

Ett sätt att mäta konditionen är att se hur snabbt hjärtat återhämtar sig efter fysisk ansträngning. Du kan själv ta reda på hur du ligger till genom att mäta din puls.

Gör såhär:

Jogga eller gå i rask takt. Så snart du stannat lägger du dina fingrar på handleden eller halsen och räknar dina hjärtslag under 15 sekunder. Multiplicera antalet slag med fyra, vilket är din puls. Vila därefter i 45 sekunder och mät sedan dina hjärtslag på nytt under 15 sekunder och multiplicera antalet slag med fyra.

Pulsen bör ha minskat med minst 15 slag mellan de två pulstagningarna. Har du en exempelvis en puls på 110 direkt efter ansträngningen bör pulsen inte vara mer än 95 vid andra pulstagningen en minut senare. Har din puls inte gått ner mindre än 12 slag per minut kan det vara ett tecken på att din kondition är dålig eller att du lider av ett hjärtfel.

Tips!

Be gärna att få göra ett fysarbetsprov på din vårdcentral så får du ett professionellt utlåtande på din konditionsstatus.