Nya läkemedel mot blodpropp ger hopp

– De nya preparaten är ett framsteg men riktlinjerna för vilka patienter som är aktuella för behandlingen är inte klara och det är ännu inte bestämt på vilket sätt dessa läkemedel ska följas upp, säger Hans Johnsson, överläkare på akutmottagningen vid Karolinska sjukhuset i Solna och tidigare chef på Koagulationsmottagningen.

Omkring 140 000 personer i Sverige behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel av typen vitamin K-antagonister (AKV-läkemedel). De minskar blodets benägenhet att koagulera och används för att förebygga blodproppar. De ordineras bland annat till patienter som haft blodpropp i benen eller lungorna, men också till dem som har förmaksflimmer eller mekaniska hjärtklaffar.

Det AKV-läkemedel som används i Sverige är Waran. Det är ett väl beprövat läkemedel som använts i 60 år, men det är också ett preparat som på flera sätt är besvärligt att hantera. Waran har en komplex verkningsmekanism som gör att medicinen är svår att dosera. Blir dosen för låg kan nya proppar uppstå, blir den för hög finns risk för blödningar som kan vara livshotande. Effekten av läkemedlet påverkas också av allmäntillståndet, vad man äter och dricker samt av en del naturläkemedel och näringslösningar.

Det innebär att man regelbundet, med ett par veckors intervall, måste kontrollera blodets koagulationsförmåga, det så kallade INR-värdet. Detta kan göras på vårdcentral eller på speciella waranmottagningar.

Det finns också sedan några år tillbaka möjlighet för patienter att utföra testet i hemmet med hjälp av ett bärbart analysinstrument. Fler än 800 patienter testar sig själva och justerar medicindosen i hemmet med hjälp av ett sådant analysinstrument. Antalet skulle kunna vara betydligt fler, men landstingen erbjuder inte patienterna den utbildning och det stöd som behövs för att kunna hantera utrustningen.

– Det finns en grupp patienter som är mycket nöjda med att sköta kontrollerna på egen hand. De upplever ökad livskvalitet och får dessutom ofta bättre värden när de börjar kontrollera INR-värdet hemma.

På Karolinska sjukhuset var man tidigt ute med att under några år utbilda patienter i självtestning. Utbildning sker nu på 5-7 olika andra ställen landet. Patienter som är intresserade får gå en introduktionsutbildning i hur man använder analysinstrumentet och därefter beslutar de om de vill köpa eller hyra utrustningen för att fortsätta hemma. Ungefär en tredjedel går vidare och övergår till självtestning.

Hans Johnsson tycker att Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund kunde ha drivit frågan om möjligheten till självtestning med större kraft än man gjort.

– Nu är det lite för sent eftersom flera nya blodproppsförebyggande läkemedel som kan komma att ersätta Waran är på väg att introduceras i Sverige.

De nya läkemedlen interagerar inte med andra läkemedel, mat eller dryck på samma sätt som Waran gör. Enligt läkemedelsföretagen behövs inte någon särskild övervakning eller dosjustering. Det sistnämnda är något professionen inte instämmer i.

– Någon form av kontroll kommer att behövas, men exakt hur den ska se ut vet vi inte i dagsläget. Men riktlinjer för hur detta ska kunna ske på ett säkert sätt håller på att utformas i flera landsting, säger Hans Johnsson. För alla som står på Waranbehandling kommer det inte heller att bli aktuellt med byta av läkemedel. Av de nya medel som hittills varit och är under prövning är medlet Pradaxa troligen det som kommer att registreras först, kanske redan under våren 2010.

TEXT: Ulrika Juto

FAKTA om Waran

• Waran hämmar leverns förmåga att bilda koagulationsfaktorer genom att påverka bildningen av vitamin K. Koagulationsfaktorer behövs för att blodet ska kunna levra sig.
• Läkemedlet används av patienter med förhöjd risk för blodpropp. När blodet inte koagulerar lika lätt minskar risken för blodpropp.