Omtumlande men effektivt att operera hjärtat
Hjärtoperationerna i Sverige håller absoluta världsklass. Trots de goda resultaten ska man som patient vara beredd på att det kirurgiska ingreppet kan upplevas som något dramatiskt och frestar på både kroppen och känslolivet.
Många hjärtproblem kan idag lösas med relativt enkla ingrepp. Ett stopp i hjärtats kranskärl kan exempelvis åtgärdas med hjälp av en ballongvidgning, även kallat PCI, som innebär att en liten kateter förs in i kärlet och ser till att öppna upp förträngningen.
Det krävs bara lokalbedövning vid stickstället och patienten är vaken under hela behandlingen.
Bildtext: Örjan Friberg, överläkare och docent på Kärl-Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, anser att vi har anledning att känna oss stolta över att hjärtoperationerna i Sverige ger så goda och jämna resultat.
Men ibland görs bedömningen att patientens hjärta måste opereras, att bröstkorgen måste öppnas upp och att en kirurg måste utföra ett mer omfattande ingrepp.
Koronar bypass - CABG
Det kan exempelvis bli aktuellt om det finns mer utbredda förträngningar i kranskärlen eftersom en operation då ger mindre risk för framtida hjärtinfarkt eller i värsta fall död.
Operationen brukar kallas koronar bypass eller CABG. Det är ett relativt stort ingrepp som det kan ta tid att återhämta sig ifrån, både psykiskt och fysiskt.
Ballongvidgning eller bypass
Örjan Friberg är överläkare och docent på Kärl-Thoraxkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, vilket är en av de åtta platser i landet där det finns den kompetens och de förutsättningar som krävs för att utföra hjärtoperationer.
Örjan Friberg drar paralleller till fastighetsbranschen för att förenklat förklara skillnaden mellan ballongvidgning och bypass.
- Den som bor i ett flerfamiljshus känner säkert till att fastighetens rörledningar behöver ses över ibland för att avloppssystemet ska fungera och vara i gott skick. Ibland räcker det med att spola ur rören för att rensa upp och bli av med ett tillfälligt akut stopps, säger Örjan.
- Andra gånger krävs ett stambyte för att rören anses uttjänta och helt behöver bytas ut för att fungera på längre sikt. På samma sätt kan det göras olika bedömningar av vilken behandling som är bäst för den som har problem med förträngningar i kranskärlen. Det beror på patientens behov och sammantagna sjukdomsbild, säger Örjan Friberg.
Nationella riktlinjer
I Sverige finns nationella riktlinjer som anger när en kranskärlsoperation respektive en PCI är den bäst lämpade behandlingen men landets olika regioner gör trots det olika bedömningar och prioriteringar kring beslutet om när en operation kan bli aktuell.
Kvalitetsregistret Swedeheart som innehåller statistik över alla hjärtoperationer visar på väsentliga skillnader i antalet utförda operationer i olika delar av landet som inte bara kan förklaras med att befolkningen i vissa delar av landet kan variera i exempelvis ålder och sjukdomsbakgrund.
"Behövs ökat antal operationer"
Socialstyrelsen har nyligen uppskattat att det skulle behöva göras omkring 1 600 kranskärlsoperationer ytterligare per år i Sverige om alla följde rådande riktlinjer för behandling av hjärtsjukdomar.
Utöver kranskärlsoperationer är klaffoperationer vanliga bland de hjärtoperationer som utförs.
I Sverige görs årligen omkring 5 800 olika hjärtoperationer, alla med mycket goda jämna resultat på alla de åtta sjukhusen som utför operationerna.
De allra flesta patienterna blir hjälpta av ingreppen och är man inte alltför sjuk på andra sätt är överlevnaden över 99 procent.
Bra i internationell jämförelse
Sett ur ett internationellt perspektiv ligger resultaten för klaff- och kranskärlsoperationer i hela Sverige helt i nivå med de allra bästa klinikerna i världen.
Enligt Örjan Friberg ligger förklaringen till att Sveriges lyckas så bra troligen i förmågan att vara välorganiserad och samarbetsorienterad.
Det är inte endast enskilda läkares prestationer som är avgörande i vårt land utan det är många duktiga personer med olika kompetens som arbetar tillsammans runt patienten både före, under och efter operationen.
Bra att informera sig
De patienter som ska genomgå en hjärtoperation kan reagera på olika sätt. Den som i tid fått veta vad hen ska vara med om har oftast bäst förutsättningar för att kunna känna sig lugn inför ingreppet.
- Det kan ju låta dramatiskt att operera hjärtat men det är inte så besvärligt eller riskabelt för patienten trots att ingreppet är avancerat. Att få möjlighet att läsa på och sätta sig in vad det innebär är ofta en fördel för patienten. Det kan orsaka mer stress och oro om beslut om operation måste tas akut.
Även om majoriteten av alla operationerna faller väl ut är det bra att känna till att ingreppet kan innebära en anspänning.
Fysisk och psykisk påfrestning
Fysiskt eftersom alla stora operationer frestar på kroppen på olika vis och psykiskt eftersom det är omvälvande.
Att få en slags posttraumatisk reaktion är inte ovanligt och många nyopererade funderar på existentiella frågor och blir gråtmilda och ödmjuka inför livet. Det kan vara bra att känna till att det är helt normalt och ofta är en fas som man går igenom.
En viss oro, inte minst hos nära anhöriga, när man är nyopererad leder inte sällan till att många är rädda för att ta i.
- Bekymret är nog lika ofta det motsatta, att patienter tar det för lugnt och vilar för mycket. Att komma i rörelse efteråt är viktigt och en betydelsefull del av eftervården.
Kötiderna varierar
Kötiderna till hjärtoperationer kan även variera mellan olika regioner i landet. Två patienter med samma behov av en operation kan med andra ord få vänta olika lång tid beroende på var de bor.
- Det är beklagligt att systemet är sådant att den geografiska orten kan påverka väntetiden till hjälp för hjärtsjuka, menar Örjan Friberg.
Han har full förståelse för att det är tufft för en enskild patient att stå på sig och kräva operation på ett sjukhus som har kortare kötid än det man tillhör, men han vill ändå förmedla att möjligheten och rättigheten finns till att få vård i andra delar av landet än där man bor.
Förbättrad sekundärprevention
På listan över förbättringsmöjligheter nämner Örjan Friberg även livet efter operationen. För även om hjärtoperationerna i Sverige håller absoluta världsklass ger de ingen vaccination mot hjärtsjukdom på sikt.
- Det görs absolut inga onödiga hjärtoperationer i Sverige idag men det är viktigt att tänka på att kirurgin inte innebär att man är helt skyddad från framtida hjärtbesvär. Vår utmaning ligger i att forska vidare kring vad som kan hindra människor från att återinsjukna.
Så går en operation till:
Om operationen inte är akut utan är inplanerad kan den som ska opereras förbereda sig väl och blir undersökt, informerad och omhändertagen på sjukhuset före ingreppet.
Ett operationsteam består av två kirurger, narkosläkare, narkossköterska, operationssköterska, undersköterska och en perfusionist som är den som sköter hjärt-lungmaskinen under operationen.
Inne i operationssalen för personalen in tunna plastslangar i några av patientens blodkärl för att kunna mäta bland annat EKG, puls och syrehalten i blodet och för att kunna ge läkemedel.
Alla värden visas och övervakas på ett övervakningsskåp som patienten kopplas upp emot. Patienten blir sövd och en slang förs därefter ner i luftstrupen och kopplas till en respirator som sköter andningen under operationen. Kirurgen öppnar därefter upp bröstkorgen och utför det planerade ingreppet.
I Sverige har hjärtoperationerna mycket goda resultat men det är ett relativt stort ingrepp som det kan ta tid att återhämta sig ifrån, både psykiskt och fysiskt.
Det menas med hjärtoperation:
Med hjärtoperation menar man stora kirurgiska ingrepp som kräver att bröstkorgen på patienten öppnas upp. Hit hör alltså inte kateterburna ingrepp som ballongvidgning.
De vanligaste hjärtoperationerna är kranskärlskirurgi och klaffoperationer. De ansvariga läkarna vid hjärtoperationer är kirurger, till skillnad från exempelvis ballongvidgning som utförs av kardiologer.
Det bör du som patient känna till om väntetiden till en hjärtoperation:
Kötiderna till hjärtoperationer varierar mellan olika regioner i landet. Som patient bör du känna till att du har rätt att bli opererad på ett annat sjukhus än det du tillhör. Är det exempelvis lång kötid i din region kan det finnas möjlighet att bli opererad utan väntetid i en annan region.
Text: Anna-Karin Andersson