Skam bakom tvekan att söka sjukhusvård

I sin doktorsavhandling specialstuderar Carolin Nymark bland annat känslornas betydelse för att människor med akut hjärtinfarkt väntar med att söka sjukhusvård.

Risken för död och förlust av hjärtmuskel är som högst under de första timmarna efter infarkten, men majoriteten av hjärtinfarktpatienter har en fördröjningstid på två till fyra timmar innan de söker vård.

Man vet att faktorer som ålder, kön, kunskap, bedömning av symtom och hur omgivningen reagerar, påverkar beslutstiden.

– Jag tittar nu specifikt på känslornas inverkan på att hjärtpatienter väntar så länge med att söka sjukvård, säger Carolin Nymark.

– Syftet med mina studier är att lägga till en djupare förståelse av patienternas tankar, känslor och handlingar som föregick beslutet.

Det andra delarbetet inom ramen för Carolin Nymarks avhandling publicerades i januari i år i den medicinska tidskriften European Journal of Cardiovascular Nursing.

I studien redovisar hon resultaten från intervjuer med patienter som fritt fått tala om sina känslor i en livshotande situation.

Nu arbetar hon vidare med att bearbeta en enkät som distribuerats till 300 inneliggande patienter med diagnosen akut hjärtinfarkt.

Smärta eller obehag i bröstet med utstrålning mot vänster arm, käken och rygg är tecken på hjärtinfarkt.

Illamående, andnöd och ont i magen är andra symtom.

Ibland kan symtomen vara diffusa, men patienterna uppgav dock att de hela tiden kände att något var fel.
– Det vi sett är att hjärtinfarkt-patienter råkar in i ett slags förtvivlan och vanmakt, säger Carolin Nymark.
– Patienterna kände intensiv ångest eftersom de upplevde att något i hela kroppen var fundamentalt fel. Men rädslan och ångesten gjorde dem handlingsförlamade. Det fanns en uttryckt tvekan i att ta beslutet att söka vård och patienterna tvekade om de var tillräckligt sjuka för att åka in till sjukhuset.

– Någon berättade om att hjärtinfarkten kändes som om man hade en tung ryggsäck hängande på ryggen, fastän ryggsäcken var tom.

Att känna skam inför att söka vård för en hjärtinfarkt och oro över hur grannarna skulle reagera om det kom en ambulans, är andra faktorer som Carolin Nymark sett i sina studier.

Flera av de intervjuade visade sig också ha tagit sig till sjukhus utan ambulans. Bil och kommunala färdsätt övervägde.
– Man ska alltid ta ambulans. Behandlingen startar redan i ambulansen och det vet inte alla. Det är normalt att känna oro, ångest, skam och vanmakt när man drabbas av hjärtinfarkt, men det är viktigt att människor förstår att man inte ska låta känslorna hindra en att söka hjälp.

Ett antal dödsfall inträffar efter den första timmen efter hjärtinfarkten och effekten av behandlingen är tidsberoende.

En fördröjning innebär att en större mängd muskelceller i hjärtat skadas eller dör.
– Avhandlingen ska nu kunna användas som ett vetenskapligt underlag för utformning av nya strategier för hur vi ska få patienter att söka vård fortare vid insjuknande i akut hjärtinfarkt.

– Informationen idag är för likriktad. Man måste prata mer om känslor, inte minst för de patienter som redan har haft en hjärtinfarkt och får eftervård. Det hjälper inte att man upplevt en infarkt. Studierna visar att även om man haft en infarkt, söker man inte vård tidigare nästa gång.

TEXT: Birgit Andersson
FOTO: Magnus Östnäs

Fakta: Om hjärtinfarkt

• Symtom på hjärtinfarkt är ofta en ihållande smärta eller obehag i bröstkorgen. Smärtan eller obehaget kan stråla ut i företrädelsevis vänstra armen, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Man kan bli illamående, kallsvettig, uppleva andnöd och yrsel och även andra symtom.
• Det är normalt att känna oro och ångest, skam och vanmakt när man drabbas av hjärtinfarkt, men låt inte känslorna hindra dig att söka hjälp!
• Symtomen kan vara diffusa, men vid minsta misstanke om att obehagen kommer från hjärtat, ring 112. Behandlingen kan börja redan i ambulansen!

Kontakta alltid en medicinskt kunnig person!