Vad händer i kroppen när du lyssnar på musik?

Töres Theorell är en nestor på det här området. Han är läkare, specialist i internmedicin, och en välkänd stressforskare. Dessutom sjunger han och spelar fiol, och det har han gjort sedan han var barn.

När vi pratas vid berättar han att han håller på att lära sig ny stråkmusik och beklagar att det är lite svårare att få den att fästa i minnet när man är äldre.

Men det är absolut inte omöjligt. Töres Theorell är 82 år och säger att spela i en stråkkvartett fortfarande är något av det mest fantastiska och energigivande han kan tänka sig.

Töres Theorell är läkare, specialist i internmedicin, och en välkänd stressforskare.

Det händer en rad olika saker i kroppen

Tillbaka till frågan om vad som händer i kroppen när vi kommer i kontakt med musik.

– Det är sällan bara en sak som händer, snarare handlar det om ett knippe reaktioner, och de kan skifta från människa till människa, svarar Töres Theorell.

Avgörande är vilken sinnesstämning du befinner dig i från början. Sedan handlar det om hur stark eller svag musiken är, och om tempot. Går musiken fortare än din puls tenderar pulsen att stiga.

Lugn musik får pulsen att gå ner, men det finns också personer som drabbas av oro. Och reaktionen kan skifta från gång till annan hos en och samma person.

Är musiken harmonisk eller disharmonisk? Även det har betydelse.

– Ofta reagerar vi utifrån vilka upplevelser vi bär med oss sedan tidigare. Men man kan säga att det vi uppfattar som bra musik, oavsett genre, innehåller en väl avvägd blandning av igenkänning och överraskning.

Ökad usöndring av oxytocin 

Oxytocin är spännande i sammanhanget.

Det är ett hormon som alla barnafödande kvinnor är bekanta med.

Ammande kvinnor som inte producerar tillräckligt med mjölk kan öka mjölkproduktionen genom att ta oxytocin i form av nässprej.

Oxytocin utsöndras även när människor tar i varandra, och det finns kopplingar till sexuell lust.

I en finsk studie lät man en grupp människor som genomgått hjärtkirurgi lyssna på musik (som de själva valt ut före operationen) vid uppvaknandet. Individer i en kontrollgrupp vaknade upp till enbart tystnad.

– Det visade sig att människorna som vaknade upp till musik hade en ökad utsöndring av oxytocin, vilket dämpade deras oro och smärta. I kontrollgruppen kunde man inte se de effekterna alls, tvärtom sjönk oxytocin-nivåerna hos individerna i den här gruppen och de mådde inte alls lika bra.

Annan forskning visar att människor som får oxytocin i nässprej också blir bättre på att följa en rytm.

– Här finns kanske bryggan till den känsla av gemenskap som man kan ha när man lyssnar på eller utför musik tillsammans med andra, säger Töre Theorell.

God effekt på kronisk smärta, depressioner och hjärtinfarkter

Musik har vidare visat sig ha mycket god effekt som tilläggsbehandling vid kronisk smärta, depressioner och hjärtinfarkter, och människor som drabbats av stroke tillfrisknar fortare om de får lyssna på musik.

Musik tycks påverka köns- och tillväxthormoner som är viktiga för att reparera, återställa och ersätta sådant som är utslitet i våra kroppar.

Är det då någon skillnad mellan att ”bara” lyssna på musik och själv utöva den?

– Generellt för all form av kulturkonsumtion är att effekterna är starkare om man ”gör det själv”, det kan man se i studier där man följer människor över lång tid, säger Töres Theorell. Men det finns saker och ting som komplicerar saken. Yrkesmusiker kan till exempel påverkas av konkurrens och scenskräck och vara hårdare i kritiken mot sig själva. Amatörmusiker har bevisats vara lyckligare.

Studier visar att körsång är bra för hälsan

Många forskningsstudier inriktade på körsång visar att det är något som verkligen är toppen för hälsan.

En studie som gjorts i Österbotten i Finland visar att svensktalande österbottningar lever lite längre än finsktalande österbottningar.

Det enda som skiljer dem åt (när man tittat på alla möjliga faktorer som rökning, missbruk, motion, etcetera) är att de svensktalande har en större kulturell gemenskap, och i den verkar körsången vara viktig – även för dem som inte sjunger själva.

Inser sjukvården vilken potential musiken har?

– Nja, det varierar från plats till plats. Det finns de som tar åt sig av kunskapen, men det finns också ett motstånd, konstaterar Töres Theorell. Man tycker inte att man är utbildad för att hålla på med musik och man vill inte ha fler arbetsuppgifter. Fast man behöver inte vara utbildad, och det har visat sig att vårdinsatser som till exempel matning och tvättning går lättare att utföra till musik.

Text: Catarina Gisby