Varannan 60-årig man har högt blodtryck

Högt blodtryck brukar kallas "den tysta sjukdomen", eftersom det sällan ger några symtom. Dessvärre gör det stor skada i kroppen. Risken för framför allt stroke, men också hjärtsvikt, hjärtinfarkt och njurproblem ökar.

Hälften av männen hade högt blodtryck utan att veta det

Axel Carlsson är apotekare och har gjort flera studier kring hjärt-kärlsjukdomar. För något år sedan skrev han en avhandling om högt blodtryck. Över 4 000 personer ingick i studien som visade att hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna hade högt blodtryck, utan att känna till det. Merparten av dem som fått diagnos hade inte heller lyckats nå målblodtrycket: 78 procent av männen och 67 procent av kvinnorna var underbehandlade. Vad beror det på?

– Sannolikt finns flera förklaringar, säger Axel Carlsson. Många patienter skulle nog behöva fler läkemedel för att få en effektiv blodtryckssänkning. En möjlig förklaring kan vara att läkare inte alltid gör en ordentlig uppföljning efter att de satt in behandling. Dessutom är det många människor som inte vill ta flera läkemedel. Förståelsen är i allmänhet låg för att det behövs.

Först livsstilsförändring i tre månader

I dag är riktlinjerna att en patient med måttligt förhöjt blodtryck först ska prova livsstilsförändring i tre månader. Om önskvärd blodtryckssänkning inte uppnåtts ska läkemedel sättas in. Ofta behövs minst två sorters läkemedel.

Sedan några år tillbaka finns det läkemedel utan patentskydd i alla läkemedelsgrupper. Friheten att välja de läkemedel som tolereras bäst har alltså ökat. Alla läkemedel sänker blodtrycket i princip lika bra, men vissa sorter ger färre biverkningar. Få biverkningar ökar chansen att patienten fortsätter med behandlingen.

– I en holländsk studie har man visat att över 60 procent av patienterna stod kvar på sin behandling med angiotensin II-antagonister efter 400 dagar. För patienter som ordinerats diuretika var andelen bara 40 procent.

Viktigt att hålla koll om man har andra riskfaktorer

Patienter som redan utvecklat en hjärtsjukdom har ofta ett mer välkontrollerat blodtryck än andra.
– I regel är dessa patienter mer motiverade, dessutom är riktlinjerna tydligare. Många hjärtpatienter får också symtom som kärlkramp om de gör ett uppehåll i behandlingen.

Att hålla blodtrycket under kontroll är särskilt viktigt om man har andra riskfaktorer, som exempelvis höga blodfetter, diabetes eller om man röker. Ju fler riskfaktorer, desto större är risken för följdsjukdomar.

Levnadsvanorna påverkar

Axel Carlsson betonar att man med sunda levnadsvanor kan påverka alla riskfaktorer. Blodtrycksmedicinerna påverkar i princip bara blodtrycket.
– Man ska absolut inte strunta i kost- och motionsråden bara för att man fått blodtrycket under kontroll med hjälp av läkemedel.

Motion, en stor andel frukt, grönsaker och fisk i kosten, viktnedgång och mindre stress kan påverka blodtrycket i positiv riktning. Ett minskat saltintag är något som diskuterats i årtionden.
– I Sverige är vi mer eller mindre saltförgiftade. Livsmedelsverket rekommenderar ett saltintag på fem gram om dagen. Genomsnittssvensken får i sig 10 gram om dagen! Charkuterivaror, ost och snabbmat innehåller ofta mycket salt. Även bröd är en saltfälla.

– Om man bakar sitt eget bröd kan man minska saltmängden eller använda mineralsalt, tipsar Axel Carlsson.

Bör mäta blodtrycket regelbundet

Blodtrycket bör alla mäta regelbundet. Det är inte alltid nödvändigt att gå till doktorn för att göra det. Idag finns tillförlitliga apparater att köpa på apotek. I den trygga hemmiljön är blodtrycket ofta lägre. När det mäts hemma ska det ligga under 135/85. På mottagning är riktvärdet 140/90.

Så mäter du ditt blodtryck hemma 

Text: Ulrika Juto