Forskning: Varför är patienter med hjärtsvikt så törstiga?

Nana Waldréus, specialistsjuksköterska och medicine doktor vid sektionen för omvårdnad på Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.

Nana Waldréus inledde sin yrkesbana som sjuksköterska i början av 1990-talet inom avancerade sjukvård i hemmet.

Hon träffade mycket svårt sjuka patienter med cancer och hjärtsvikt. De hade en mängd olika besvär. Hos hjärtsviktspatienterna var ett återkommande och jobbigt symtom upplevelsen av törst. 

- En del i behandlingen av sviktpatienter var vätskerestriktion. Det har sedan mycket lång tid tillbaka funnits en idé om att för mycket vätska belastar hjärtat och ökar symtom som andfåddhet och vätskeansamling i kroppen. Därför har man ansett att vätskeintaget bör begränsas men egentligen har det inte funnits mycket evidens för de råden.

Första publikationerna i mitten av 2000-talet

Nana Waldréus började söka information i ämnet, först i läroböcker och sedan i medicinska databaser men det fanns inte mycket skrivet i ämnet.

I mitten av 2000-talet började de första publikationerna i ämnet komma, där forskarna undersökte upplevelser hos hjärtsviktpatienter och törst var ett av dem.

Så småningom fick Nana Waldréus själv möjlighet att utföra ett eget forskningsprojekt, något som blev början till hennes avhandlingsarbete.

I den första studien jämfördes upplevelsen av törst hos patienter med försämring i sin hjärtsvikt med upplevelsen av törst hos patienter som sökt akut sjukvård men som inte hade en hjärtsviktsdiagnos. 48 äldre personer (medelåldern var 80 år) deltog i studien.

Sociodemografiska uppgifter och medicinsk bakgrund registrerades. Hos de patienter som hade hjärtsvikt klassades symtom och funktion enligt NYHA-klassifikationen. Livskvalitet mättes genom en enkät där deltagarna fick svara på frågor Alla deltagare fick lämna urinprov och blodprov.

Törstintensitet vid försämring hjärtsvikt

- Resultatet visade att patienter som sökte vård på grund av försämring i sin hjärtsvikt upplevde en törstintensitet. Deras törst var tre gånger högre än genomsnittet för patienterna som inte hade hjärtsvikt.

Av hjärtsviktspatienterna led alla av andfåddhet och trötthet, alla fick vätskedrivande läkemedel. Törstintensiteten mättes med hjälp av en visuell så kallad VAS-skala numrerad från 0 till 100 mm, där 0 mm är minsta upplevelse av törst och 100 mm är högsta möjliga törst.

Hjärtsviktpatienterna skattade i genomsnitt 75 mm på VAS-skalan jämfört med kontrollgruppen där värdet för törstintensitet i genomsnitt låg på 25 mm. Forskarna såg ingen signifikant skillnad i livskvalitet, båda grupperna skattade sin livskvalitet som låg.

Patienter med ångest skattade högre

- Vi såg dock att hjärtsviktspatienter med ångest skattade högre törstintensitet, säger Nana Waldréus.

Törst låter kanske inte som ett speciellt allvarligt sjukdomssymtom men viljan att dricka när man är törstig är en stark drift, som har ett högt överlevnadsvärde. Nana Waldréus förklarar:

- En frisk vuxen som inte får i sig någon vätska kan dö inom loppet av en vecka. Mat kan du vara utan i flera veckor innan det blir kritiskt. Törst är i normalfallet det första symtomet på vätskebrist och behovet av hur mycket vätska var och en behöver styrs bland annat av kroppsvikten. Att motstå viljan att dricka när man känner törst är svårt och påverkar livskvaliteten väldigt mycket.

Törst besvärande för många med hjärtsvikt

En systematisk litteraturstudie som Nana Waldréus gjort visar att törst är en besvärande upplevelse för många patienter med hjärtsvikt.

Över hälften av patienterna angav att törst var en starkt bidragande orsak till en känsla av obehag. Patienterna beskrev det som en kamp att motstå lusten att dricka.

De uppgav att de ägnade större delen av sin vakna tid till att tänka på hur törstiga de var och att det var svårt att ägna tankarna åt någonting annat. I varmt väder var det ännu jobbigare att inte få dricka.

Patienter med ökad törst hade högre nivåer av  slaggprodukt i blodet

I en observationsstudie såg man att törsten ökade hos två tredjedelar av de patienter som fick sin läkemedelsbehandling för hjärtsvikt optimerad. Studien genomfördes på särskilda hjärtsviktsmottagningar på två svenska sjukhus.

Resultatet visade att de patienter som hade vätskerestriktion upplevde ökad törstintensitet. Patienter med ökad törst hade också högre nivåer av urea i blodet som är en slaggprodukt.

- Liknande fynd såg vi i vår studie där hjärtsviktspatienter följdes över tid i 18 månader. I andra studier har man sett att urea ökar vid vätskebrist och vid en försämring av hjärtsvikten, förklarar Nana Waldréus. Ett annat resultat i våra studier var att man kunde se en tendens till ett samband mellan depressiva symtom eller stress med en ökad törst. Ett av de viktigaste fynden är dock kopplingen mellan törst och vätskerestriktionen vid hjärtsvikt, då det är något vi kan ändra på.

Nya rekommendationer för vätska

Inom vården är det vanligt att rekommendera patienter med hjärtsvikt att dricka 1,5–2 liter vatten per dygn, oavsett kroppsvikt. Men enligt nya rekommendationer i riktlinjer framtagna inom European Society of Cardiology bör man räkna ut vätskebehovet utifrån patientens vikt: 30–35 ml vätska per kilo kroppsvikt och dygn.

- Rutinmässig vätskerestriktion är inte enligt nya rön rekommenderad för patienter med milda till måttliga hjärtsviktssymtom, säger Nana Waldréus. Vätskerestriktion är en vanlig egenvårdsåtgärd som många gånger används utan uppföljning. Om man som patient har vätskerestriktion och tycker att törsten är besvärande bör man kontakta sin hjärtsviktsmottagning för utvärdering och justering av vätskeintaget.

Törstbesvärsskalan

Nana Waldéus har tillsammans med kolleger utvecklat ett verktyg för att mäta patienters upplevelse av törstbesvär. Törstbesvärsskalan finns nu för flera olika språk och i en kommande studie ska törstbesvären hos patienter med hjärtsvikt undersökas i ett internationellt perspektiv.

Med hjälp av denna törstbesvärsskala kan det bli lättare för patienter och vårdpersonal att utvärdera patienternas upplevelse av törst och anpassa behandlingen, så att livskvaliteten blir så god som möjligt för den enskilde patienten.

Text: Ulrika Juto

Fakta: Hjärtsvikt

• Vid hjärtsvikt förmår hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen för att ge syre och näring till cellerna.
• De vanligaste tecknen på hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet vid vila eller ansträngning och bensvullnad.
• Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är en längre tids för högt blodtryck eller att hjärtat skadats av en eller flera hjärtinfarkter.
• Andra orsaker kan vara rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, läckande eller förträngda hjärtklaffar, medfött hjärtfel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln.