Varför behövs organisationen Giva Sverige?

Hej Charlotte! Riksförbundet HjärtLung är medlem i Giva Sverige, och jag sitter med i styrelsen, men jag vill ändå att du berättar: Varför behövs ni?

– Giva Sverige är en bransch­organisation som arbetar för tryggt givande och som funnits i 32 år. Vi jobbar med viktiga frågor kring givande: etik, metoder, utbildning och har egen kvalitetskod. Vårt mål är att stärka det svenska civilsamhället genom att stötta organisationer som arbetar med insamling och givande. De senaste tio åren har Giva Sverige utvecklats till att bli en ännu starkare röst. Därför kan vi också göra ännu mer nytta för våra medlemmar. Och era medlemmar.

Vad är det våra medlemmar, och andra ur allmänheten, ska titta efter om de vill ge en gåva till en organisation?

– Först och främst: välj en organisation som jobbar för det du själv tycker är viktigt, om det till exempel är barn, hälsa, miljö eller ett annat ändamål. Titta också på vad organisationen åstadkommer. Det hjälper inte att ens pengar kommer fram om det sedan inte ger någon effekt. Titta även på vem som står bakom insamlingen. Är de medlem hos Giva Sverige? Det ska vara tydligt i årsredovisningen varifrån pengarna kommer och vad de används till.

Hur kan man veta att en organisation är pålitlig?

– Medlemmarna i Giva Sverige har en märkning, ”Tryggt Givande”. Den ska underlätta för våra medlemsorganisationer att visa att de uppfyller kvalitetskoden. För givarna garanterar det att organisationen styrs på ett bra sätt och att insamling av gåvor sker etiskt och givetvis att alltihop är transparent för givarna. Sedan är det som sagt också väldigt viktigt att arbetet ger effekt.

På vilka sätt kan man som givare ta reda på vilken effekt ens pengar ger?

– Våra medlemmar lämnar in en effektrapport, en rapport som kan göras på olika sätt beroende på vad organisationen har för mål och syfte. Det vi vill med rapporten är att organisationerna själva ska mäta effekten av sitt arbete för att ha ett bra underlag när givarna ställer frågor. Så fråga!

Vad ser du som de största skillnaderna, när det gäller givandet, mellan en ren insamlingsorganisation och en medlemsorganisation?

– En sak som är lättare för organisationer som Riksförbundet HjärtLung är att era medlemmar är intresserade av – och insatta i – den nytta som pengarna ger. Å andra sidan har ni utmaningen att medlemmarna redan är med och finansierar verksamheten. Ska de då också vara med och ge? Därför är det viktigt att de insamlade pengarna används till annat än det som finansieras av medlemsavgifterna eller av offentliga bidrag. Ni måste verkligen motivera varför ni behöver pengarna.

Ja, så är det ju. Men för oss är det också viktigt att inte öronmärka pengarna vi får in. Styrelsen behöver vara fri i besluten om vart givarmedlen ska gå. Våra insamlade pengar går bland annat till påverkansarbete för en bättre vård och till patientvald forskning. Hur kan vi bygga ännu mer tillit hos medlemmarna och givarna att deras pengar går till rätt saker?

– Det är så himla viktigt när man jobbar med insamling att det sker i väldigt nära symbios med all annan verksamhet. Ni ska ju ha intäkterna till någonting som ni vill göra eller påverka. Som exempel kan man ha målet att samla in tio miljoner kronor. Varför just tio? Och till vad? Jag tror att en av de viktigaste sakerna vi kan göra i organisationer är att integrera dem som sysslar med insamling i själva verksamheten. Att bygga broar.

Tack vare att vi jobbar så nära våra medlemmar och föreningar vet vi var behoven är som störst och vilka insatser som behöver göras för att både stärka patientens ställning i vården och stärka medlemmarnas hälsa. Vi har pratat en hel del om det privata, alltså medlemmar eller enskilda givare. Men tycker du att företagen bidrar tillräckligt mycket?

– Företagens hållbarhetsarbete har blivit mer genuint.  De ser att de inte kommer att överleva om inte hela samhället är hållbart i alla dimensioner. När organisationer börjar samarbeta med företag tror jag att det är viktigt att vara tydlig: vi vill gärna sam­arbeta, vår kompetens tillsammans kan leda oss till en lösning på det vi vill förändra – men vi måste ha pengar. Då är det avgörande att man som organisation vet sitt värde. Att förstå att samarbetet har en betydelse även för före­taget.

Har du något råd att ge våra föreningsaktiva om att jobba tillsammans med företag lokalt?

– Att inte nedvärdera den egna betydelsen i partnerskapet. Riksförbundet HjärtLungs namn är värdefullt för företagen, ni representerar en bredd av diagnoser som drabbar så många. Där kan det finnas en symbios – företagen kan behöva mer kunskap om hur de till exempel i arbetslivet kan stötta människor med diagnoser.

Jag skulle vilja gå tillbaka till grund­idén med Giva Sverige. Ni arbetar för ett ökat och tryggt givande och för ett säkert livskraftigt civilsamhälle i Sverige. Varför är det viktigt med ett starkt civilsamhälle? 

– Det är grunden för vår samhällsgemenskap och kittet i en stark demokrati. Har vi bara offentlig sektor, familjen och näringslivet så består samhället av öar. För oss är givandet till organisationer, och därmed stöttandet av mellanmänsklig gemenskap, ett medel för att uppnå det goda samhället. När människor engagerar sig, går samman, gör saker och höjer sina röster för viktiga frågor, påverkar det självklart demokratin till det bättre.

Tror du att våra medlemmar känner sig som en del av civilsamhället?

– Trots att människor är engagerade i föreningar eller ordnar insamlingar så ser man kanske inte där och då att ”det här är civilsamhället”.

Stort tack Charlotte för att den här trevliga pratstunden.

Charlotte Rydh
Gör: General­sekreterare för Giva Sverige.
Ålder: 54.
Bor: Stockholm.
Familj: Son 15 år.
På fritiden: Träna, umgås med vänner, men just nu mest pyssel med nyinköpt fritidshus i närheten av Kalmar.
Om sitt privata givande: Jag ger gärna till internationella organisationer som kan göra skillnad på en övergripande, strukturell nivå. Det jag alltid tittar efter är att organisationen har rätt kompetens och kunskap.