Så svarar övriga partier!
Fem frågor med fokus på hälso- och sjukvården till de åtta riksdagspartiernas toppkandidater.
Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraterna.
– För att förbättra hjärt/kärl-hälsan krävs främst åtgärder på nationell nivå. Primärvården behöver stärkas i omställningen till god och nära vård, regeringen avsätter drygt 3 miljarder kronor årligen för detta ändamål. För att säkra en jämlik vård i hela landet vill Kristdemokraterna att staten ska ta över ansvaret för vården. Även kompetensförsörjningen behöver stärkas och det behöver bedrivas ett förebyggande folkhälsoarbete.
– En stor källa till luftföroreningar är förbränningsmotorer och vi vill se en storskalig elektrifiering av fordonsflottan. Det behövs också produktutveckling av vägbanor, fordon och däck för att minska problem med luftföroreningar som uppkommer i trafiken.
– Nej. Däremot finns det vissa frågor där det krävs gemensamt åtagande på EU-nivå, exempelvis läkemedelslagstiftning och rörande antibiotikaresistens. Covid 19-pandemin visade dock hur EU-länderna kan komplettera varandra och hjälpas åt även i socialt ansträngda lägen. Genom patientrörlighet och genom gemensam upphandling av vaccin visade EU att unionen kan leverera i kristider. Det är en lärdom att bygga vidare på – utan att för den sakens skull darra på manschetten i frågan om att vårdens organisering, och finansiering, fortsatt ska vara nationell kompetens. Kristdemokraterna är tydliga med att vi inte kommer att acceptera ny EU-lagstiftning som flyttar beslutanderätten över vården till Bryssel. Frågan är alldeles för viktig för det.
– I den kommande revideringen av EU:s tobakslagstiftning bör EU exempelvis dra lärdomar från Sverige, som har Europas lägsta tobaksrelaterade dödlighet. Den europeiska regleringen av tobaks- och nikotinprodukter som finns ska inriktas på att minska skadeverkningarna och där är rökning den största utmaningen på europeisk nivå. Sverige har sedan EU-inträdet ett undantag från förbudet mot försäljning av snus. Förbudet gäller i dagsläget inte vitt snus (även kallat tobaksfritt snus eller nikotinsnus) och så anser vi att det ska fortsätta att vara. Medlemsländerna själva är bäst lämpade att avgöra hur de ska skydda barn och unga. Därför ska medlemsländerna ha det övergripande ansvaret för sin egen folkhälsopolitik.
– Även om det finns viktiga märkningar, såsom nyckelhålet, visar Livsmedelsverkets i en rapport att märkningars effekter inte är helt klarlagda. Det behövs mer forskning och vi vill se ett fördjupat kunskapsunderlag innan vi kan ställa nya krav.
Fem frågor med fokus på hälso- och sjukvården till de åtta riksdagspartiernas toppkandidater.
Det kanske är lätt att tänka att det som bestäms i Bryssel och Strasbourg inte berör oss i Sverige. Men det stämmer inte, för även när det gäller hälsofrågor fattas det viktiga beslut i EU.